Sen sist har vi...

(klara, färdiga, gå..)
 
Haft besök av farfar Bill, till Elton och Isabells stora förtjusning.
 
testat babygymmet. Succé är ju fel ord. 
 
...Babysittern funkar bättre. 
 
Haft besök av Cissi och Sabina. 
 
Fixat i vårt hem. Eller Christian har fixat. Elton tittade på.
 
Möjst.
 
Försökt lära Elton att krypa..(!?) Christian tycker att man vet ju inte förrän man försökt om det är för tidigt att krypa. Som bilden visar gick det sådär, men de kämpar vidare. 
 
Fått våfflor hos Bill och LIsa. 
 
Igår var vi i Mjölby en snabbis och handlade och hälsade på vissa stenar lite snabbt, det fick jag visst ingen bild på. Bra helg! Jag ska nog till Mjölby imorgon också, nu börjar jag kunna Elton så pass att jag blir lite rastlös här i Vadstena, känner att jag behöver jobba mit utåt och aktivera mig lite. ÄNTLIGEN infinner sig den känslan, ingen är lyckligare än jag! (Äntligen är så fel ord, det har ju inte gått ens fem veckor sen han kom. Men det känns som jag suttit och tragglat med det mesta i flera år. Tiden går liksom på ett annat sätt såhär i början med spädis)
 

Hur går det då med gulliga valp-bebis-bilderna då?

 
AH. Saninudå? Nu är det ju ingen valp jag har och ännu kanske de inte är sådär asnära och gulliga med varandra, men vi närmar oss, ser ni? Dom blir nog bästisar de där ska ni se. 
 

Full rulle.

Här hemma roar man både hund och bebis på föräldraledigheten. Lika dåligt som det gick första gången vi hade isabell (när Elton var några dagar bara) lika bra går det den här gången. 

Jag hinner ut med henne innan Christian går till jobbet och sen går vi lång sväng på dagen med vagnen, sen är Christian hemma vid fyra och då hinner vi promenera igen. 

Trädgården har nu mer "staket" så det är också bara att öppna dörren och släppa ut henne. Underbart! 


Här ligger Isabell i Eltons babynest, det är nog bara för honom att vänja sig vid att bli av med grejer då och då. 

Enda negativa är att jag är lite låst till Vadstena. Man packar ju inte gärna in hela Elton och hela hunden i bilen och ger sig av. Men tror mamma är hemma igen till helgen så då har jag tänkt att jag ska till Mjölby och hänga. 

Imorgon (onsdag) är det dags för BVC igen. Lika spännande varje gång! Sen ska vi på babymassage. 

Bye. 

OppfinnarEllen

Jag har funderat ut två mycket bra lösningar, så. jävla. briljanta. 
 
Här ska ni få höra:
 
1. POSTEN, kanske dags att förnya sig lite, lite, lite grann? Modernisera sig ett litet snäpp? Helt värdelöst att man måste gå och köpa ett frimärke för att skicka ett brev, man behöver ju oftast bara ett liksom. 
Ska vi göra så här; en app (eventuellt) där man köper en kod som skrivs på kuvertet, säkert inte idiotsäkert men det är inte mitt jobb att lösa, i vilket fall måste det ju gå att lösa på något liknande sätt. 
 
2. Skärmdump som tar filmklipp. Jag saknar möjlighet att "klippa ut" delar av filmer/youtubeklipp etc. det finns säkert någon lag som skyddar filmer så det inte är möjligt, men borde det inte vara samma med bilder. 
 
SÅ. Kom ihåg var ni läste det först. Hojta när jag kan börja använda dessa tjänster. Mors!

Så söta!

Jag har en vision om Isabell och Eltons framtida relation, lite den här som Sandra tipsade om
 

H-älg

I fredags fick vi hit Isabell och det är alldeles underbart det! Gud vad jag saknat henne känner jag. Så nu är vi en fullständig familj som är mycket glada. 
 
Ursäkta ofräsch chey, men klockan var typ sju eller så. Hade inte riktigt gått upp än. 
 
Så har vi haft lite trrrevliga besökare. Vi fick fina klädesplagg och bjöd på tårta. 
Sen gick Christian och Björn till Hörnet på en öl och jag kände mig avis som inte kunde bli med. Men sen bestämde jag mig för att kamma till mig, rycka upp mig, ta mig i kragen etc. etc. Jag älskar ju att vara med det där lilla livet. Det är fan dom som ska vara avis. SÅ. Jag ska också sluta tänka att jag misslyckats med amningen i tre veckor, för det är ju precis tvärtom...vi har ju lyckats hittills, än helammar jag och han går upp i vikt som han ska. SÅ. Färdigpipplat från mig. Det är jävligt mycket jag just nu i Eltons liv, och jag hade en vision över att vi skulle vara så himla jämställda jag och LCK, men nu är det så att jag valde att amma och då går tyvärr inte det, för Elton måste vara mer med mig än med Christian. Och det är en så himla liten period av mitt liv, så nu vänder vi den här steken till endast lycka och glädje. 
 
Jag bjuder på lättklädd pojkvän. 

Är inte det där en ganska stor bebis på bilderna? Om man jämför med tidigare menar jag. Vi har en sovpåse till Elton, så jävla smidigt. Han bara skiter ner hela sig och man bara sketlajai, assmidigt att byta blöja. Han ser också ut som en lucia i det, älskart. 
 
Jag skulle vilja ha en filmkamera riktad mot det fönster där vi har Eltons skötplats. Hur man sömndrucket vinglar ut med blödande bröstvårtor som läcker alla möjliga kroppsvätskor och en skrikande bebis som oftast kissar en del på en och större delar av rummet. 
 
Nu gissar jag att Elton vaknar snart, han sover i vagnen medan Christian tvättar bilen och jag skulle passat på att sova, men det gick ju inte alls det. 
 

Jättebästisar.

Johan Glans <3
 
Såg ni jättebästisar i tisdags (var det va?) Jag skrattade högt några gånger. Riktigt jäkla roligt, kolla om ni inte sett det. 
 
Så jävla briljant scen när Johan Glans sänder barnprogram och de ställt in en rullstolsburen stackars unge. Allt ser så miserabelt ut, haha.
 
Jag hittar det tyvärr inte på tv4play, ni lyckas säkert bättre än jag. 
 
Det där tänkte jag att jag skulle tänka men så sa jag det högt, Görbra sagt. 

En inställd dag.

Idag skulle jag och Elton åkt till Mjölby och hängt med andra mammor var det tänk. Vi skulle även hämtat hem Isabell.
Allt började väldigt bra och barnet hann till o med badas. Tyvärr bestämde sig Elton sen för att äta i över två timmar, så när han var klar slängde jag i mig lunch och snyggade till mig och vips så var klockan två och Elton hungrig igen. 
O så ringde mamma och sa att hon var i Skänninge på väg till oss med Isabell. 
 
Det var bara att blåsa av allt och gå ut på långpromenad istället. Så kan det visst gå med spädisar. 
 
Lite fler bilder från gårdagen:
Den där topsen började sin karriär i Eltons näsa och avslutades, förmodligen via vissa kroppsöppningar på Isabell, i Nils mun. 
 
 
Inte det lättaste att fotografera nån av oss men ändå. 
 

En dag i Stockholm.

Igår åkte jag, mamma och Elton till Stockholm. Vi hade en mönstermorgon där Elton sov medan jag fixade mig och åt frukost, för att sedan vakna när jag hade planerat för att ammas och sen sova hela vägen upp till Stockholm. 
 
I Stockholm åkte vi hem till Åkerhielms och fick så himla god torsk med bulgur, måste göras hemma nångång. Mamma och Carro fick äran att titta på boarnet medan jag hade egentid på andra sidan bordet. ;)
Alltså mammor och systrar (som har barn) är så jäkla guld värda. Sånt himla stöd för det första, och sen det här att dom känner sig ganska bekväma med att hjälpa till med Elton (Eller kanske att jag känner mig ganska bekväm med att de hjälper till) Helt plötsligt var han inte i mammas famn och då hade hon lagt honom att sova på soffan. LIte lätt bara. Det hade jag aldrig lyckats med. ;) 
 
Jag fick också promenera med Isabell och följa med och hämta underdunder-Nils på dagis medan mamma njöt av Eltons sällis. 
Så himla mysigt att hämta Nils på dagis! 20 stora ett-tvåårsögon kollade på oss när vi klev in. Någon liten kille berättade att hans mamma skulle hämta honom idag. Jamen då vet jag. Så jävla goa! 
Så gick vi hem och presenterade kusinerna för varandra. 
Nils sa "bebis" och tog ett bett av en hel lök, samt krävde att alla skulle läsa Totte högt samt dansa på hans rum. 
Så där satt vi. Jag ammade och mormor Monica läste Totte högt medan Nils då och då ändrade planer för att till exempel äta lite, sluta äta, dansa lite eller annan aktivitet. 
 
Sen åkte vi hem och Elton vaknade såklart när jag lämnat av mamma i Mantorp och endast hade tjugo minuter kvar hem. Då skulle Elton äta, jag tänkte att jag bara skulle putta i honom lite och sen köra vidare, så jag satt med motorn igång och ammade i baksätet. Jag glömde att det ju är Elton som bestämmer så där satt vi på tomgång i nästan en timma längst en landsväg i mörkret innan det gick att få i honom i babyskyddet igen. 
 
Sen kom vi äntligen hem och så var den braiga dagen slut. 
 
 
 

Amningsdjungel.

Jag blir inte klok på det här med amningen. Jag skulle ringa BVC alldeles nyss och säga att vi ger upp, jag är världens sämsta mamma när jag ammar. Natten till igår blev jag så frustrerad att jag knappt kände igen mig själv när vi satt och knölade med det där jävla vänsterbröstet. Höger gör iaf "bara" ont, vänster får han knappt tag om. 

Elton hade gått upp ett halvt kilo på en vecka så han får garanterat i sig det han ska. (Samma procentuella ökning som om jag skulle gå upp 8 kilo på en vecka. Typ) 

Så hela dagen igår (förutom ett mål) så pumpade vi och gav flaska, jag var så lycklig för det tog inte ens speciellt lång tid att pumpa och hela familjen var nöjda.. Tills klockan slog tio och det var dags för nattning, då kom det inte en endaste droppe. Nähä. Panik. Eller 20 små ml kom ut och sen var det så hela natten, så det var bara att låta Elton hålla sig vid bröstet och hoppas att han fick ut mer än pumpen. 

Så, som sagt, idag skulle jag ringa BVC. En sån jävla stor sorg för mig att lägga ner amningen. Trodde aldrig jag skulle ta det så hårt. Att andra ger ersättning till sina barn rör mig inte i ryggen, men det kändes på nåt sätt som att jag inte fungerade som jag ska. Som att det enda jag är skapad för att göra inte fungerar. Så det var stor separationsångest här på morgonen men jag kände mig ändå tillfreds med beslutet. Hade det bara rört mig hade jag fortsatt kämpa, men jag är världens sämsta flickvän och mamma när jag sitter och sparkar bordet halvt i tu för att det gör så fruktansvärt ont. Usch, så jag varit alltså. 

Hur gick det då? Jag skulle bara amma ledsen Elton sen ringa och då gjorde det inte ens ont. Inte ens lite. Så nu är jag ännu mer förvirrad och BVCs telefontid är slut. Jahaja. 
To be continued.. 



På torsdag!

På torsdag ska jag, mamma och Elton åka till Stockholm och träffa Caroline och Nils.

Gud vad jag saknar dom. Frustrerande mycket. Till o med Gustaf saknar jag hur mycket som helst. Har inte setts sen nyår! Alltså Nils. <3 

Förresten verkar han förvaras i duschen allt som oftast. Smidigt! 

Hur stor ska han va då? Typ tre månader sen sist. Det är ju helt sjukt! 

Hoppas han håller sig frisk nu bara, dagisbaciller är inte att leka med, det är Nils beviset på! 

Söndag

Idag kom Eltons farmor med gott frukostbröd till oss och efter dagens promenad så åt jag och Elton plocklunch.
 
 
Sen blev klockan eftermiddag och vi fick hit massa trevliga besökare. Alltså f-gänget <3
 
Sen kom Johan, Jessika och Charles men det blev det visst ingen bild på. Nu är det snart läggdags för mig, det blir verkligen bara tidigare och tidigare kvällar här. 
 
 

Årets bild 1985

 

Det går bra nu.

Jag har haft två så himla, himla bra dagar. Det var väldigt bra innan dess också men igår och idag är jag liksom så lycklig så jag inte riktigt kan vara still när jag tänker på det. 
 
Igår gick vi först till Arletty och hälsade på Sofia och en vän till henne som måste tyckt att det var nåt fel på mig...förmodligen ännu en av hennes vänner som tror jag knarkar. Jag sa så konstiga saker om min son och om mig och om allt. Sen stormade vi där ifrån.
 
Johanna. Ludvig, Lucas, Elin och Matte kom på eftermiddagen och vi gick mer promenad och fikade (eller inte jag, jag gav Elton "fika")
 
Sen blev det natt och Elton sov mellan 21 - 02 och sen till fem. Alltså verkligen nöjd med den natten!
 
 
Idag har vi varit hos farmor Butti och ätit lunch och nu sitter jag och sjunger Brevet från Lillan för Elton. Lite den enda sång vi kan och passar ju så här när pappa Christian är på jobbet. 
 
Alltså hur blek är jag där uppe? Kanske måste lägga mig en vända i solariet i helgen. Man ser ju död ut! Elton är brunare än jag. 
 
Morsning and good bye!
 

En liten utflykt.

Idag skulle ju vi åka till Mjölby. Det var så himla nära att jag sket i det. Jag satt hemma i amningsångest och tyckte att en promenad på förmiddagen här i Vadstena var alldeles lagom när allt bara suger fan hela tiden för inget fungerar med mig som förälder, lite den visan.

Men så tänkte jag om och åkte ändå. Kaffe, bulle och isabellmys hos mamma och sen ammade jag like a fukkin' baws. Var så jävla lycklig och nöjd och allt bra som går för att det inte gjorde ont. Underbara liv <3 

Ni ser ju vilken jävla mätt mage som ligger där. Nu älskar jag den här ungen ännu ännu mer. 

Sen åkte vi till kojan och hängde med Chrille lite, sen hem till sköna gröna Vadstena. 

Bra dag! :) 

Emmaljunga <3 och en jävla massa text.

Alltså gud vad vi är nöjda med vår vagn och babyskydd från Emmaljunga. Verkligen så jäkla bra grejer. Genomtänkta och snygga. 
Elton sitter så snällt i sitt babyskydd medan jag gör och äter frukost och varenda grej har gungfunktion så man behöver bara ha en liten fot på och gunga ibland så är han nöjd. Samma med liggdelen till vagnen. Sen sätts allt i och tas ur så smidigt, det känns inte ens krångligt att gå vagnpromenad för man bara ploppar i honom i liggdelen och den sätter sig på en sekund i chassit och så rejsar man iväg. wrooooom. 
 
Så jäkla vårt det! Nu var det iofs himla dyra grejer, men det är ingen peng vi saknat på något annat håll, så då får man väl lov att säga att det var värt det. 
 
Jag måste barra prata "lite" amning också. Som det känns nu så kan jag ge rådet till alla gravida som funderar på amning - gör det inte. Skit i det, ge flaska, gör vad som helst som är enklare än det här. Alltså det ska till ett sjuhelvetes smidigt kommande halvår för att det ska väga upp de här två veckorna av gråt, stockning, sår och åter sår. Jag är helt jävla livrädd varenda gång Elton får grepp om bröstet för jag vet att en halv minuts total jävla vrålsmärta väntar. Så fort han är igång så är det ganska lugnt och känns lite hoppfullt igen. 
Jag har hela tiden lovat att ge det tills han är tre veckor, det är sex dagar kvar det och jag kommer palla det fram tills dess som det är nu. Men är det inte det minsta bättre då så lägger vi ner. Det här kan ju inte vara nyttigt för nån. Som Christian sa igår "Det ska ju vara mysigt för er båda att amma" Justja, tänkte jag. Det ska ju vara trevligt och mysigt det här med amning...inte en timmas lidande. 
Iofs har det de senaste gångerna varit lite, lite bättre. Det har bara tagit runt 20 minuter och kanske inte gjort exakt lika ont som innan. Men senast igår var det total vrålgråt här hemma när Elton sov för att jag inser att jag kan ju inte bara säga "Det funkar så bra" och sen tänka att det nog är löst då. För det funkar ju faktiskt inte bra, det är bara att svälja stoltheten och erkänna. Han får i sig som han ska, så det är ingen fara. Men jag har det som sagt värre. Så hade jag vetat det här hade jag aldrig dragit igång, nu när jag ändå kämpat två veckor känner jag att jag kan gå de hela tre veckorna bara för att jag förmodligen genomlidit det värsta. Mellan varven känns det helt förbaskat hopplöst, för att sen komma några gånger när det inte gör alls speciellt ont. 
 
Sen är det så himla mycket jag, jag, jag just nu. Elton har hittills ätit med ungefär 2,5 timmars mellanrum och då det tagit en timma att äta så finns det liksom inte utrymme för mycket annat. Flaska gör ju att man kan avlastas och Christian kan hjälpa till också. Som det är nu faller det sig så naturligt att jag tar honom på nätterna, för det är ju äta han vill och det är ju bara jag som kan lösa. Och då blir det automatiskt att jag byter blöja och fixar bara för att jag ändå är uppe. 
Det känns som jag ockuperar honom från Christian. Jag vill att Christian ska kunna vara mer delaktig än vad det blivit hittills. 
 
När det finns ett enklare sätt så känns det så himla puckat att göra på det krångliga sättet, bara för att.
Men som sagt, på tisdag kommer amningsdommen. 
 

Dagens moral-lektion

Idag till frukosten lärde jag Elton en himla viktig sak, nämligen vikten vid att inte generalisera. Att även om hundra människor med likadant utseende / bakgrund / sexuell läggning etc.etc. etc. gör på precis samma sätt så måste man alltid vara öppen för att den hundraförsta gör på ett helt annat, för att alla helt enkelt är olika och egna individer. 
Och man är så jävla skyldig den där hundraförsta att inte dömma den efter håret utan nyfiket tänka "undra hur den här människan fungerar"
 
Elton såg sådär klok ut som han brukar och nickade instämmande. 
Men morsan, du generaliserar ju...
 
Ja, det ligger helt klart något i det. Men jag försöker att tänka mig för och hela poängen med det här med föräldraskap är att du ska bli en bättre människa än jag. Så vad jag gör och vad du förväntas göra går inte alltid hand i hand. 
 
Skönt att en så viktig lektion redan är avklarad. Imorgon tar vi nästa viktiga lärdom. 

Lite bilder igen då.

Nu börjar man vänja sig vid att Elton finns, det är väldigt skönt. Vi har en rutin fram till lunch ungefär som har fungerat hittills. Vakna - amma - dusch medan killarna sover likt bilden nedan (älskar ihjäl de där två tillsammans. Alltså IHJÄL. kolla bara på dom.) frukost - amma - promenad - Elton sover i vagnen och lunch planeras/lagas/värms. 
 
Så långt har våra dagar sett ungefär likadana ut i ungefär en vecka. Nu ska eftermidagen börja formas också, sen kommer jag känna mig redo för att ha hem min hund lite. Helvete vad jag saknar henne, jag tror faktistk inte hundar har någon som helst uppfattning om tid, alltså om det gått en kvart eller tre veckor, så försöker jag intala mig iaf. För jag har så dåligt samvete mot den där underbara hunden. Ska förmodligen in till Mjölby imorgon och promenera med henne och Elton. (Hon lider förmodligen inte alls, men jag gör.)
 
Hallen börjar bli klar! Se så tjusigt. Lite lister och en ynka vägg kvar att tapetsera och så sista färgen på trappan sen ska det köpas rejäl stor göddig matta och lite möbler. Jag hade så gärna haft en rejäl kristalkrona som lampa, men det är tyvärr för lågt i tak. Tror det hade blivit fräsigt annars. 
 
Elton har badat! Jävlarrrr vad han hatar det. Det kan eventuellt synas lite lätt på bilden? Han skrek så att han var knallröd överallt på hela kroppen utom en liten fläck i ljumsken som var ljus fortfarande. Den visade oroliga föräldrar raskt upp på bvc men det var visst så himla naturligt, som allt man är orolig för känns det. Elton väger nu 3965 g och är 55.5 cm lång. Bvc-Britta var nöjd med viktuppgången och jag blev så jävla lättad att hon inte sa "AMMA MERA" för mina stackars bröst hinner aldrig läka. Det ser, på riktigt, ut som att nån tagit ett bett av varje typ. Jag (och alla andra som kämpat med amning eller som inte kämpat eller som helt enkelt bara är mammor) borde fan ha medalj. Det här är ju as-slitigt. 
 
Ifrån Malmö kom Patrik och Hanne upp och hälsade på. Det är alltså Christians bror (om nån evetuellt är blind, just här var de visst väldigt lika) och hans flickvän. 
 
Och så har vi haft "fira-Elton-med-allt-man-inte-fick-äta-som-gravid"-kväll. Jag frossade i parmaskinka, brieost och smakade till o med på rödvinet. Två klunkar sen vaknade barnet och ville sova i knäet istället och det kändes som en lagom alkoholstart. Men vad gott med vin! Jag trodde det skulle vara alkoholstarkt och konstigt så här nio månader senare. Men det var verkligen så himla himmelskt gott. Nykterist har jag alltså inte blivit under graviditeten. Tänk att jag "får" röka också om jag skulle vilja, det känns helt knäppt. Fast jag kommer inte försöka stå emot bara för att. Jag har alltid trivts med mitt sätt att röka och skulle jag vilja fira med en cigarett om några månader så är jag nog så himla värd det. Än så länge är det inte aktuellt eftersom han är så himla plutteliten. Men som sagt, när man slutat amma och så kanske, när han inte alltid, alltid är så himla nära. 
 
Det var det, nu vaknar Elton snart här och då ska vi slakta bröstvårtor igen ett litet tag. 
 
Jag har så svårt att förstå dom som säger att barn är enda meningen med livet, att allt liksom startar när man får barn. Jag är helt övertygad om att Elton är det viktigaste som hänt mig men jag tycker absolut inte att mitt liv saknade mening innan. 
Livet har fått en till mening helt enkelt.

Så himla festligt

 
 
Det är så konstigt att höra "svenska" utan att fatta ett ord. 

Restaurang - check.


Idag har vår snygga bebis fått hänga med på restaurang. 
Elin, Sandra, Kamilla, Charlie och Eric kom till Vadstena och vi bestämde oss för att gå till Valven och äta lunch. 

Elton sov så fint i sin vagn 

Sen vaknade han, vilket jag märkte sist av alla. Lagom till vi skulle gå ville Elton äta. Sket la vi i och gick ändå. 
Slutade med att jag bar Elton nästan ända hem. Kände mig som en hemsk förälder, hoppas han överlever. 

Gott och trevligt med besök och utflykt iaf. Marie var här på förmiddagen också. 

Jag har även fått fram mina kläder jag hade innan jag var gravid. Ville typ gråta när jag åter igen hade på mig mina helt vanliga favojeans. 
Ny rutin: hur risig jag än känner mig så ska jag alltid se till att vara ren och värdigt klädd. Iaf när jag går utanför dörren. 


Tijtt

Hej hej från amningsstationen! Jag ser så satans trött ut, sådär trött känner jag mig inte. Inatt har vi sovit skitbra ju, nappen behövde vi aldrig plocka fram, Elton somnade ändå. Får se hur nästa natt blir. 
Lite mat vid tre och sju (okejdå, han ammar ju över en timma per gång, men ändå) annars sov han 11-09. 
 
Elin och Lasse har varit här och vi har promenerat i det helt jäkla underbara vädret. Alltså våååren <3, håll i er för den kommer nu! 
 
Nu är det dags för lunch snart. Mors!

Bokat och klart.

 
Altea bokat två veckor i höst. Vi skulle vara borta så hiiiimla länge tänkte vi först, minst fyra veckor...men när det väl kom till kritan var ingen av oss speciellt sugna på att lämna vårt kära hus så länge. Två veckor fick räcka..bara det känns lite länge just nu. 
 
Tänk att fixa ett litet, litet Elton-pass sen då. Dör så gulligt. 
 
 

Baby blues eller helt enkelt bara hormoner.

Dessa eviga känslostormar... "Du kanske kan jämna ut lite mellan toppar och dalar så man iaf förstår lite vad det är frågan om" sa Christian relativt nyss till mig. 

Det började nog andra dagen hemma från bb. Elton blev spikat som namn och under amningen kom jag på att spela en annan Elton för Elton. Drog igång "your song" och sen jävlar blev det gråtfest. "Det är ju precis så här Christian." Hulkade jag när Elton John skrålade "how wonderful life is now your in the world" 

Samma natt eller möjligen natten efter ammades det igen (innan bröstpumpen gjorde entré i vårt liv) och jag hade sån mjölkstockning så jag stortjöt -åter igen så att Elton nästan studsade av bröstet. Christian sov djupt och jag tog i ännu lite till så att han säkert skulle höra. 

Så var det frid och fröjd några dagar tills igår. En natt med en snuttande Elton mellan 17 - 06 samt en hund att roa. Jag kände mig som världens sämste matte och flickvän när vi åkte ut till Tycklinge. Det är alltså Isabells favoritplats på hela jorden. Då även min och christians (lite iaf) 
Jag upptäckte att det blåste så förbannat att mina jävla amningsbröst drog ihop sig alldeles så det var bara att sitta i bilen för min del. På radion kom en låt som är med på mitt bäzta bodypump-pass och hallå krokodiltårar! Jag kände mig så jäkla utanför. 

Livet innan det kunde jag, utan och innan. Jag kunde haft det så för alltid. 

Och så skuldkänslorna igen då, för att man inte bara är vrållycklig hela tiden. Tur man vet om att det är såhär första tiden annars hade jag lagt in mig för längesen. 

Inatt var också en väldigt vaken natt, men det är något helt annat med humöret idag. Jag är så jävla lycklig. Som sagt, Christian förstår nog inte mycket av alla alla tårar. :) 

Inatt ska vi testa med napp, hoppas det blir andra bullar. 

Ursäkta kass bildkvalitet

Kroppen är ju jäkligt fantastisk ändå, tänk att för två veckor sen var min mage helt himla enorm. Eller jag var ju inte den största gravida i mannaminne, men ändå. 

Såhär ser jag ut nu. Och gjorde egentligen redan en vecka efter förlossningen.

Det är ju faktiskt helt sjukt vad fort det gått. Klart den är degig och inte så stark, men ändå.

När Elton hade kommit ut var jag två kilo från min "startvikt". Eller jag vet inte riktgt var jag startade, men vikten vid inskrivning på mvc. Då hade jag förmodligen gått upp något kilo redan. 
Som han ammar nu känns det som jag borde väga ungefär 30 kilo idagsläget, men har inte vägt mig sen bb. 

Fascinerande är det iaf! 


Flera besökare, flera besökare.

En stolt farmor har varit här och hängt med Elton. 
 
Och Eric, Sandra och Charlie. Jag längtar lite tills man är en sån där snygg mammi som Sundron. Fast jag kom på att jag ska inte hålla på och längta till olika stadier i Eltons liv, jag ska verkligen försöka ta det här dag för dag och njuta av han som han är just nu. 
 
Nu gissar jag att bebisen snart vaknar, vi har varit ute på promenad. Mitt nya mål är att komma ut minst en gång per dag. Jag gick så "snabbt" att jag fick håll och andades sådär som när man har sprungit. Så jävla skönt. Då tog det ändå bara typ en kvart. Kroppen är lite tagen.
Jag ska också alltid försöka göra allt jag vill, och inte tänka att det är jobbigt att följa med Christian till Motala och köpa tv t.ex. som jag gjorde igår. det är bara att vänja sig nu att packa in och ur allt hela tiden. 

Premiärturen.

Här vaknade vi upp utan varmvatten och värme i morse. Livet alltså. Jag hade knölat av mig alla skydd över ömma bröstvårtor och äntligen fått boarnet att bli mätt och ställde mig kall och eländig i duschen...så kom det bara kallt. Alltså den ilskan! Visst om Eton inte går att planera, det köper jag så mycket att jag kan sitta och amma hemma på kammar'n när vår tid hos bvc redan börjat utan att ens bli stressad, men när sånna där saker som man måste kunna räkna med slutar funka...då jävlarrrr. 
 
Iaf så kommer det någon och tittar på det där snart. Så jag får duscha och så. BVC var här under förmiddagen och vråltittade bl.a. på amningen, (alltså verkligen bara bra, jag ville det.) Så sjukt bara hur man är här hemma, brösten framme mest hela tiden. "Kom in hela BB och titta" för att citera Mia Skäringer. Och den här kroppen ska alltså Christian kunna titta på i ett "gå-i-gång-syfte" någongång igen. Känns ju så. jävla. långt. borta. Min kropp är typ Eltons att förstöra just nu. Lite den. Och det han redan har "förstört färdigt" fick stackars Chrsitian se allt för mycket av under förlossningen, då stod han ändå bara vid mitt huvud. 
 
I söndags var mamma och Isabell här och vi gick på premiärtur med vagnen. 
Hallå familjebilden.
 
Alltså trötta jag på bilderna. Hahaha. 
 
Jajäklar vad den här bloggen ändrat karaktär, inget håller jag för mig själv. Precis det här jag pratar om, allt blir så himla naturligt på nåt sätt. Inget konstigt alls att prata om mjölkstockning och annat. 

En liten, liten vecka.

Idag har Elton funnits i en enstaka liten pyttevecka. Det är ju ingenting! 
 
Det firade han med att tappa sin navelsträngsrest, till sina föräldrars stora förtjusning. Samt att åka till Motala och köpa ny tv och en bröstpump. Jag och Christian var tamejtusan lika peppa när vi kom innanför dörren här med "varsina" nya saker. Elton lämnade dock aldrig bilen så vi fick lita blint på varandras omdöme. "Köp vilken tv du vill du" sa jag lite lätt när LCK äntrade Elgiganten. bröstpumpen hade jag dock inte väntat mig så många åsikter om. 
I mössa från Eric och Sandra. 

Så har Eric, Sandra och Charlie varit här med semlor och jag har sovit nån timma. Helt sjukt hur bra man funkar bara man sover lite. Ibland räcker det att slumra typ tio minuter så är man som ny sen. (Tills man ser bilder tagna på en)
 
Imorgon kommer BVC på hembesök. Festligt! 



Familjen på Bjälbovägen

Sen vi har kommit hem har vi hunnit vara i Motala och tagit Pku-test. Endast 20 minuter sena och med bajs på handen äntrade vi lasarettet. Min hand då, Elton var ren och fin och visade duktigt upp sig. 
 
 
Och så har Elton och pappa Christian börjat tapetsera hallen, vad roligt! 
 
Vi har haft besök av alla alla möjliga. Här är Christians mormor, morfar och syster. 
 
Eltons moster och morfar. 
 
Och hela klanen med alla blivande polare till Elton. Samt Elin och Anthony. 
Olivia, Elton och Ludvig. Det skiljer sec veckor mellan Olivia och Elton. Han lär ju explodera om han ska bli sådär stor på endast sex veckor. Hon var dessutom mindre än honom när hon föddes. 
 
Idag har mamma och Isabell varit här och vi har varit på promenad. Det kommer det säkert bilder på framöver ska ni se. 

BB-bilder.

Elton sover. "Passa på att sova när barnet sover" sägs det... men jag råkade dricka kaffe och då kan jag lika gärna kasta in lite bilder här. Jag kommer nog snart att ändra rutiner efter honom, för det här kan ju inte hålla i längden med så lite sömn. Dock äter han väl mer och mer sällan så det blir några timmar där emellan. 
 
Han verkar iaf tycka att det är natt från 03 ungefär. Och sen nu på förmiddagen då, så lite amning där emellan varannan timma. 
 
NOG om detta. Eller inte alls, förresten. Jag har tömt kameran på bilder från BB och försökt att inte ta med allt för mycket o-charmiga bilder. 
 
Det är så festligt att jag har en lite värk där när jag blinkar på ena ögat, "å, vad jobbigt att föda boar" Vänta du, Dellen vill jag säga till hon på den bilden. 
 
 

RSS 2.0