En bjuden middag

I fredags kom Rickard och Amanda hem till oss och då passade vi på att bjuda dom på mat. Jag tänkte att jag skulle ha fotat varenda maträtt fint och ordentligt, för jag hade nämligen en pepp meny som jag tänkt ut under veckan. 
Jag glömde fota. 
 
Det var iaf våffla till förrätt. Fast inte traditionell smet då utand det var gräslök, timjan, persilja o grönsaksbuljong o grejer i den. O så serverade vi den med sparris (och bollar) samt en god sås som vi konstaterade smakade kebabsås. Kanske låter gott.  
 
Till hufvfvfvfudrätt åt vi halloumiburgare (inte bara halloumi då, utan burgare med bl.a. halloumi i.) med mangodhutneydressing och klyftpotatis. Gött sa räven!
 
Sen till efterrätt hade Amanda med sig fransk chokladtårta och en gång åt jag och Drömmen en så chokladig sak på Muggen i Sthlm som vi pratar om ibland än idag, och det här var typ samma!! Det var så mycket choklad och choklad i chokladen och allt det där. Dögod! Måste göras någon gång, verkar också räcka i evigheter.
 
Lyckad kväll! Utan bild. 

Att hinna hur mycket som helst.

Alltså produktiviteten på den här dagen! Jag är impad själv måste jag säga. 

Först sådde jag gräs där det fattas i vår gräsmatta (gav upp en mittgång upp till stora entrén när vi la om garageuppfarten. Nu skulle den och lite till sås igen) 

Sen gick jag en lång sväng med isabell och sen planterade jag om alla våra inomhusblommor (ett tiotal har vi. Det slog mig att Elin sagt att hennes mamma har över hundra!? Eller kommer jag ihåg fel?) 

Sen planterade jag 30 penséer och placerade ut här och där i trädgården. 

Här var klockan endast ett! Förvånad själv att det inte tar längre tid sånt här. Tur iofs att jag inte är Elins mamma, då hade jag väl hållt på än. 

Sen blev det döfint vårväder så jag fick avbryta för häng i trädgården 




Sen gick jag upp en våning och rev ner tapet, sen tvättade vi bilen, handlade och åt middag. 
Puh. Alltså puh. Tur man går upp fem så man hinner allt! 

Nu ska vi kolla på gårdagens skavlan och äta godis. 
Mors! 

Helgen o dää.

Det är nästan otäckt vad fort veckorna går. Usch, får nästan livsångest av det här speedade livet. Alex och Sigge i söndags var mycket trevligt! Jag tycker lite som Correns recensent, att det var något grunt. Kändes liiite som att de surfade på Alex och Sigge-vågen och passade på att tjäna in en hacka medan de kan. Kanske inte världens mest genomarbetade show. Att ta upp folk på scenen kändes mest som tidsfördriv. Men, vi skrattade massor och hade trevligt så jag är verkligen inte missnöjd.
 
Först åt vi på Grekisk restaurang och jag smakar, på riktigt, vitlök än. 
Jag kanske inte var mitt smartaste när jag sprang en knapp mil innan min senaste kväll på länge, för det blev nästan migrän av alltihop, där emot kunde jag inte tänka mig nåt bättre att göra än att sitta och bli underhållen av Alex och Sigge när jag ändå skulle ha migränkänning. 
 
Jag hann hem och somnade innan migränet kom farandes, så det kom jag undan. 
 
Annars är det mest fullspäckat hela tiden, jag försöker räkna ut när jag ska ha tid att åka till Stockholm för att känna lite storstadspuls, men det finns aldrig nån himla tid. Kanske i påsk! 
 
I em ska vi till Stina och Thindra, imorgon kommer Elin, Drömmen och Ludvig på våfflor och på fredag kommer Rickard och Amanda. Inte så konstigt kanske att tiden rusar. Helgen är dessutom inplanerad till trädgårdsfix. 
Där emellan försöker jag hinna ta bort tapet i övre hallen. Puh. Alltså puh. 
 
 

Meh.

 
Tjutfest.

A small step for mankind, a big step for me.

Vilken egoboost-helg den här powerkvinnan haft. (Nu när jag gör lite narr av Blondinbella kom jag på att jag drömde om henne inatt. Hon och jag hängde med våra barn.) 
 
I lördags sydde jag en gardin till Eltons rum som ser ut som vilken himla köpt gardin som helst! 


Och alldeles nyss (känns det som för jag är tagen än, en timma efter) sprang jag mitt längsta någonsin utan att gå en enda gång! 

Kan känna att det var ju dumt att inte ta en extrasäng på 500 meter för att få en mil-tid. Men det får bli nästa gång. 
 
Kul med runkeeper för man ser när man sprang sin första runda (26e oktober för min del. Då orkade jag inte ens två kilometer). 
Tråkigt med runkeeper att man springer hela vintern på löpband, men det inte registreras. 
 
Ikväll ska jag och Sandra på Alex o Sigges Meningen med livet. Är så pepp för tycker podden har blivit svinbra igen. Jag och podden hade en liten downperiod tidigare. Men nu älskar vi varandra igen. 
Kamilla o Hampus ska förresten också gå, men vi sitter inte ihop med dom, men det blir middagsdejt innan föreställningen. 
 
Ajö 

Eltons liv genom webbcam.

Alltid kul att titta in bilderna i sin webbcam tycker jag. För det är sånna man tar då och då utan att det är vidare genomtänkt eller iordningfixat eller så. 
 
Jag kollade igenom min och det var ju, såklart, mest Elton och jag. Han har ju förrändrats massor i utseende! Gått från svarthårig, via rödhårig till blond och jag tycker knappt det ser ut som samma unge. Vi kan titta lite. 
 
 
 
 

You go!

Att jag inte hyllat Zara Larsson här än är ju ett mysterium. Läs det här kloka
 

Ferm living.

Fick låna några nummer av tidningen Family living av Jessica och det var kanske inte det smartaste att göra efter att vi gjort om Eltons rum. Dock ganska bra eftersom det är nu själva pyntningen och sånt kommer. Fastnade såklart direkt på Ferm Living och favoritsaker.se  och sen försöka kombinera det med att spara pengar för att glasa in altanen....... eh. omöjligt. 
 
Ser iaf vårt sovrum glasklart i huvudet och längtar till i höst när det ska tapetseras och så. Kanske kan passa på att vinna på lotto tills dess. Ska bara få Christian att inse tjusningen med att ha en sån här dösnygg:
Att ha sängkuddar och överkast i när vi sover. Han har iofs en poäng. Dess enda uppgift här i livet är på natten, när ingen ser den. MEN SE. Den kan vara ett trevligt bord också. 
 
Ett litet sidoprojekt som kom in i all hast (som så många andra här hemma) är att tapetsera övre lilla hallen och fixa det till "kontor" eller iaf dator-plats. Sån tur att vi ska gå från två kontor till ett på jobbet och därför får just ett skrivbord och en hylla över. Eftersom det är så liten snutt som ska tapetseras där så kösta vi på oss Svensk tenn tapet (870:- rullen är ju inget man tapetserar hela huset med). Dom är ju dö-snygga! Vi valde en ganska lugn av dom, om man jämför med vad som finns att erbjuda. 
Tusan, nu blev jag osäker på om det var den vi till slut valde. Men jag tror det. Det får vi se när den kommer! 
 
Nu ska jag sätta fart här. Mors!

Ett omgjort rum.

Vilken skillnad det gör med nya fönster och dörrar. Som en helt ny övervåning!
 
Här kommer före och efterbild från allaalla hörn i Eltons rum:
 
(Ser helt skevt ut på efterbilden, men det är bilden som är sne och lådan som inte är iskruvad. 
 
 
 
 
Kom just på att jag aldrig fotade resten av övervåningen med gamla dörrar. Katastrof för en sån som jag, som vill fota varenda förändring. 

När det äntligen verkar som eländet är över.

Det bästa med när allt går skit och man samtidigt är sjuk och livet känns tungt är att när det väl vänder, så görs det ordentligt. 
 
* Vi börjar bli friska! Det är mest snyta, snyta, snyta kvar och känns som att det aldrig ska ta slut på snytet. 
* Igår fick vi hämta hem vår bil! Jag betalade snabbt som med ett plåster och nu tänker vi inte mer på det.
* Imorgon kommer våra nya fönster! 
* Det är vår!
* Livet är gött! 
 
Här är en vårig bild på vår gata. Pga alla våra handikapp (höggravid räknas kanske inte som handikapp? Iofs gör ryggskott det. Jessica som har detta alltså, inte jag) rastade vi barnen på gatan i måndags. Det gick bra det också. 
 
 
Fastskruvade och färdigmonterade byråer i Eltons rum. Detta pysslade vi med igår när Elton hade somnat. 
Snart, snart, snart kommer de efterlängtade (iaf från min sida) före-, och efterbilderna. Efter imorgon när fönstren är på plats. 
 
 

Den nionde mars.

Idag är det den nionde mars och jag är hemma sjuk från jobbet. Något som känns nödvändigt för att någonsin komma tillbaka. (Imorgon har jag tänkt gör det. Komma tillbaka till jobbet alltså)
 
 
Den nionde mars för ett år sen:
Åt vi på restaurang för första gången sen vi blivit föräldrar. På Valven här i Vadstena och det blev såklart bebiskaos ganska snabbt. 
 
 
För två år sen: 
Var f-gänget hemma hos Marie (minus Jensat om jag minns rätt) och åt Amigo-pizza och hade't gött. 
 
 
För tre år sen:
Satt jag på tåget med Christian för att äta Tapas i Linköping på vår favorestaurang. Är så himla sugen på att va sugen på rödvin och god mat. Är inte sugen på nåt, bara att snyta mig. 
 
 
För fyra år sen:
Var jag med jobbet i Örebro och åt god frukost efter en morgonpromenad. 
 
 
För fem år sen:
Bodde jag i Uppsala och det var vår utanför fönstret och jag väntade på att Kristin skulle vara med i humorhimlen eftersom vi tydligen tituerades som "Roll on-fantaster". 
 
 
För sex år sen:
Tog jag ur min piercing i tungan. Det är alltså jag där uppe. Popi chey.
 
 
För sju år sen: (fast inte prick på dagen, det här var nog elfte):
Var jag i Sälen med Kristin, Cissi, Hanna, Linda och hälsade på Drömmen bland annat 
 
 
För åtta år sen:
Har jag skrivit det här på min bilddagbok. (Vet inte vem damen på bilden är. Det andra är Daniel) Jag var alltså tydligen i fight. 


Och där var sagan slut. Mer finns inte dokumenterat. 
 
 
 
 
 

Lite tid över.

Ligger just nu nedbäddad på Christians sida av sängen. Näsan med omnejd är insmord med inotyol (denna mirakelsalva som oftare är på mitt nattduksbord/på mitt jobb än vid Eltons skötbord.) Jag kollar ikapp serier och bloggar. Har helt enkelt lite tid över. Sen Christians hälsena gick av har jag mest stressat och minst sovit. Försökt jobba 40 timmar per vecka, ta så gott som allt med Elton då Christian inte kan bära (alltså alla nätter vilket varit det mest jobbiga.) Och alltså inte haft så mycket tid över för blogg/kontakta nån och fråga hur ni mår/prata med Åkerhielmarna/etc.etc.

Vår bil har gått sönder och vi har varit utan den i tre veckor tror jag. Första dommen var att det skulle kosta 41000 (OBS. går inte på någon försäkring) men det visade sig att även kopplingen gått sönder och nåt mer med det, så ungefär 15000 till. Det där är så sugigt så jag orkar inte ens bli upprörd över det längre. Just nu är jag mest trött på att vara utan bil. 
 
Och i fredags blev jag alltså sjuk också. Feber och snor utav bara helvete. Sugigt liv hörni! Ännu jobbigare att försöka ta vara på barnet och allt där till. Christian rör sig iofs betydligt bättre nu och kan ta Elton så gott som hela tiden, men utomhus och allt bärande och så får jag fortfarande ta på mig. (obsar igen. Jag vet att det egentligen är mest synd om Christian, detta är inget han valt. Så ni inte tror jag går runt o är arg på honom för detta. jag är helt enkelt bara bitter på livet) 
 
Eller iofs. Just nu känns allt helt okej. Sov från 8 igår till fem i morse, Eltons farfar kom och plockade med Elton ut i det fina vädret och jag ligger alltså på kammarn och tittar på the following. Har känt mig ganska värdelös som flickvän också då jag så fort Elton somnat och vi kan kolla på serie/film, somnat efter typ en timma. Kul tjej. Eller helt enkelt dötrött tjej. Tror dessutom jag är feberfri! Och Christian sätter upp golvlister i Eltons rum för heltäckningsmattan är på plats. 
 
Tänker att när jag är frisk kanske vi dessutom får tillbaka bilen, våra nya fönster och dörrar till övervåningen borde banne mig komma snartockså, så då kanske det blir världens pangdag! 
 
En liten uppdatering bara! Nu ska jag nog spola av mig. 

Våren <3

 
 
 

Biz

I söndags fick vi tag i en bil (Våran är på verkstan för ett motorbyte. Näe, precis som det låter så är det ingen billig historia.)
 
IALLAFALL, så tog vi en sväng till Mjölby i söndags för jag var tvungen att fixa inför ett månadsmöte och så ville vi handla föda och sånt som man helt plötsligt måste planera in i minsta detalj då vi är billösa. Vi tänkte åka förbi nåt hamburgeställe också för att äta oss mätta, men kom då på att det öppnat en ny restaurang i Mjölby. Biz Brasserie. Så vi åkte dit och det var trevligt och mycket gott!
 
 
 Har verkligen saknats en bra middagsrestaurang i Mjölby! Hoppas det går vägen så de får vara kvar länge. Och att det fortsätter vara lika gott. 
 
 

Svenska serier.

Älskar att svtplay (och tv4play) finns på apple tv. Tänkte tipsa om två bra serier som vi sett/ser på sistonde. (Eller vafalls, tre tips får det bli)
 
1. Blå Ögon.
Min syster pratade helt lyriskt om denna serie i julas nångång, hon tassade upp på nätterna (vi somnar tidigt, okej) och satt och tittade själv på detta när de var här på besök. 
En söndag hade vi ingen film att titta på och började titta på Blå Ögon och var fast. Adam Lundgren alltså, vilken jävel på att skådespela! Speciellt med tanke på att han gör den här rollens motsats - Pål i Känn ingen sorg - precis lika bra som han gör Mattias i den här serien. 
 
2. Jordskott
När Linn var här i fredags berättade hon om en serie hon tittat på. Jag trodde på riktigt att hon berättade hela serien, för hon pladdrade nog i 12 minuter. Men det visade sig att det bara var två avsnitt. Knappt maxad serie! tänkte jag och igår såg vi de två avsnitt som sänts. Gillar att det är lite raka motsatsen mot ovanstående serie. Det här är lite mystik och kanske lite övernaturligt? Man vet inte än, men vi har ungefär 30 teorier om hur allt ligger till. 
 
3. Nemas Problemas
(Det här kom jag på att tipsa om medan jag skrev.) Erik och Mackan alltså <3 Kan knappt trycka hårt nog när jag gör det där hjärtat. Älskar att det är roligt i bakgrunden, eller hur man ska säga. Skrattar alltid som mest åt dom kommentarer som de säger lite i förbifarten. Älskar att dom är så himla rädda i den här serien. Fantastiskt kul. 
 
Se't. Allt av'et!
 

 
 

Grönt är skönt

Idag roade sig Christian och Elton med att måla med fingerfärg. 
 
Nu ska jag passa på att skicka in lite bilder för framkallning. Mors!

RSS 2.0