Ännu en helg förbi

Stockholm i helgen. Hur fint som helst! Sofia, Jenny och Kristin gjorde hela helgen och förutom Cissi så hann jag känna in alla jag skulle. Jag får sån ork i Stockholm, jag åker hit och dit och fram och tillbaka, för hur roligt är det inte med så många fina vänner som man faktiskt har där?

Idag har jag ätit pizza hemma hos Marie med hennes hane, föräldrar och barn. Så fint, så fint!
Imorgon ska jag in till Linköping och köpa flytt-lådor och sen börjar packandet. Gött!

Nu ska jag ta mig hem till mamma och sova i hundra år, för det blev inte mycket sånt i helgen. Men det är väl det bästa av allt, vem fan behöver sova?

Puss!

Om och om igen, roligast då.


Fint bakishäng

Idag har jag och Kristin suttit i soffan prick hela tiden, hon reste på sigg en gång för att hämta pizza. Själv har jag raggsockar och linne på mig, inget mer. Eller såklart en trosa. Haha.

Nu har Kristin åkt till Södertälje och jag sitter fortfarande i raggsockar i Kristins soffa och har SVT play och TV4anytime på tvn framför mig. Men jag dör, vilket lyx! Guldbaggegalan får det bli, missade första timman sist.
Nu vet ni vad jag gör. Vad gör ni?

Blondaa, ett alldeles eget fenomen.

Igår var jag med två kursare och fikade på Storken här i Uppsala. Vet ni vem som satt där? Blondaa (Ni vet han jag länka till för hundra år sen www.blondaa.blogg.se) Jag höll på att tappa brickan i huvudet på han, för jag blev så förvånad. "Måste messa Elin, måste ringa Elin, måste HA Elin" så gick min tankegång och äldsta systern Hellspong fick snart ett fint sms. "KNÄPP KORT PÅ HAN" fick jag som svar. Jag gjorde det inte. Jag satt i stället och njöt av att höra det där fantastiska skrattet då och då. Jag ångrar det lite, att jag inte bad honom typ prata med Elin i telefonen. Det hade varit så fantastiskt roligt.

Killen är ju lite egen.

Elin och Anna, som jag var där med, bad mig förklara vem det var. Hur gör man det? "En kille som med största sannolikhet är gay och som dessutom var gravid för ett tag sen, men gick över tiden två veckor så det blev kejsarsnitt."

Har ni glömt detta fantastiska fenomen, eller killens fantastiska skratt, så kommer det igen, här:


En vanlig onsdag

Jag gillar att min syster skriver sin mailadress i fältet för bloggadress när hon kommenterar. Det känns som när man var liten och föräldrar tvingade andra barn att man skulle få vara med och leka, fast att man inte hade en äkta barbiedocka, utan någon halvtaskig kopia.

Nåväl. Jag är ledig på torsdag! Vi flyttade en föreläsning och vips så blev jag ledig! Så jag kan komma till Stockholm redan imorgon om jag skulle vilja. Men det vill jag nog inte.

Sen tror jag verkligen att det är gör-meningen att jag ska vara där jag är just nu (Uppsala - pluggandes) för varenda gång det kommit en motgång och jag tänkt: "Jamen för fan, jag skiter väl i det då" så har det löst sig alldeles av sig självt, som att Gud sitter där uppe och suckar, tänker "Men fattar du inte att det är i Uppsala du ska vara. Men okejdå, jag fixar"
När jag skulle på uppropet, till exempel. Så hade jag inte alls så gott om tid och var nära på att ge upp att hitta, när det helt plötsligt stod världens tydligaste vägskylt framför mig.
Och när lägenheten jag blev lovad blev uthyrd, så ringde Nanna och sa att hon ville hyra ut sin (till halva priset och så gott som vägg i vägg med matematiska institutionen där jag läser)

O sen kan man ju fortsätta i all evighet, hade det inte tagit slut med Jens så hade jag antagligen inte varit här, hade jag fått jobb på Svalbard så hade jag garanterat inte varit här osv. osv. osv.

SÅ! är du nöjd nu då gud, när jag är här? Tack för att jag fick åka lite snålskjuts ett tag, det har fasen inte varit alla gånger!


Dublin.

Från underbart underbara filmen Once:



Från min vän/son Oskars facebook:

Det märks vem som är pappi till den där pojken.

Se bara, vilken skönhet! Nah!


Nu stal jag bilderna rakt av från Oskars facebook, helt utan att fråga. Förutom första bilden, den stal jag från google. Också helt utan att fråga.


Fejsbuck?

Vad är det för fel på facebook. Detta försöker jag säga dig Frest:

"Men visst har jag berättat allt om "hus-spöket" ute hos pappa? Nu kläcker dessa jäkla föräldrar att dom hittat en dagbok från Magna, när dom byggde om för hundra år sen. "Var är den då" säger jag, för kära nån vad spännande att läsa. Men näe, då säger pappi: "Den slängde Monica i dammen" Jaha. Som en riktigt bra film, utan slut."

Det är iofs intressant för alla som finner det intressant. Ska jag leta igenom dammen tycker ni? Hoppas på att bokstäverna inte runnit bort?

Veckan. Och veckor framöver.

Igår när jag skulle sova var jag så uppspelt så jag knappt kunde ligga still. Som dagen innan julafton, typ. Varför? Jo för att på torsdag åker jag till Stockholm och träffar Kristin!! (Jaa, Lasso också. Men Kristin är viktigare i detta fall) När var det sist? Jag tror det var början på september. Vi kommer få dricka hundra öl om vi ska gå igenom allt som hänt.

Sen när jag har träffat Kristin färdigt och det blir fredag, så åker jag till Mjölby och börjar förbereda flytt av grejer till Uppsala. Sen hinner jag säkert med en utgång over there också. Det brukar hinnas med.

Men vilken vecka va? Och innan dess så ska jag hinna med tre skoldagar men inte idag, för idag ska jag hem till Anna och plugga igen. Så jäkla flitig såhär i början!

O den 19e februari då? Då kommer Frest! Och då är vi bjudna på inflyttningsfest här i Uppsala. Underbara tid!

Puss


Tanter och tragik

Tragiskt. Det är det enda det är.

Fredag

Tog alldeles nyss en kvällscigarett. Lagom till klockan 22.00. Det låter som Ronjas vårskrik ungefär! Jag vill också skrika Flogstavrål. Men det känns inte helt rätt att gå ut här bland villorna.  

Wikipedia: Flogstavrålet är ett fenomen i stadsdelen Flogsta i Uppsala. Klockan 22.00 varje kväll öppnar studenter sina fönster, går ut på balkonger eller går upp på hustaken och vrålar ut sin ångest på grund av tentamina och stress. Fenomenet är känt sedan 1970-talet.



Annars har det varit en mycket fin fredag. Åkte och pluggade med en Anna under förmiddagen och sen har jag läst en himla massa i boken jag fick av pernilla (Eller egentligen bok nummer 1, som jag fick av mamma. men samma serie iaf)
Åt görgott med Ulla och Gunnar och tittade sen på diabilder..kära, kära nån, vilka bilder! Har ni koll på det, gott folk, hur fina bilder det faktiskt blev "förr i tiden" Kolla på diabilder om ni har chansen!

God natt, eller när det är dags iaf.

Tillrättavisar mig själv.

Nu var det så att jag råkade mena sjätte februari i inlägget nedan.

19e februari

Den nittonde februari, kära vänner. Då kommer jag till Stockholm...för vet ni vad? Då kommer en av världens bästa människor hem ifrån Svalbard (Men bara en liten sväng) Så Sofia: Boka in den helgen, då ska du äntligen få träffa Krillan! Och Kristin, du ska få träffa Sofia (Som sjunger). Har ni inte väntat ihjäl er?

Bilder och sånt.

Idag har jag haft lite skola och sen stack jag hem till Nanna och skrev kontrakt på lägenheten, helt jäkla klart nu alltså!

Fotade lite, med Nannas grejer dock. Men jag kommer ju ha allt mitt, så ni får tänka bort möbler och sånt lite.





Jag tror att jag vill ha ett akvarium! Fast kanske ett litet bara, (Fast större än Elinelins. :) )
fast då skulle jag ju vilja stjäla tillbaka Linda. Men då vet vi ju alla alla att hon antagligen dör inom en halv dag... Om hon ens skulle överleva resan.



Tittade vad som väntade på köksbordet när jag kom till Ulla o Gunnar idag!

Söt-jäklar! hur ska jag kunna vänja mig av med denna service!?

Flogstavrålet

"Har du hört Flogsta-vrålet?" frågar Gunnar och jag kilar till mitt fönster och hör riktigt jäkla människo-vrål.
"Det är studenterna som skriker av sin ångest. klockan tio varje kväll"

Älskar att allt är så accepterat här, att folk inte hatar studenterna.

Studievägledare?

I måndags, när jag antog att jag skulle börja läsa vid Uppsala universitet, så hade jag ännu inte fått utskicket om tid och plats för kursstart ännu. Under torsdagen, i förra veckan så frågade jag självklart om detta under introduktionen och fick som svar "Vi vet inte, det är samma för alla som läser just matte, men vi ordnar det"

Måndagmorgon, som sagt. Jag hade ännu inte fått brevet och började ta tag i att ringa studievägledaren. Inget svar. Ringde tre av de andra studievägledarna och samma där, inget svar.
Hittade på en mailadress och mailade iväg en förfrågan till "första studievägledare" eller vad det kan tänkas heta. Fick ett autosvar: "Hejsan, under måndagen är det många nya studenter att ta hand om och jag finns ej på plats under hela dagen" Is'nt that ironic?
Jag ringde Uppsala universitets växel, NÅN måste ju veta. "Näe, alltså hela lärarinstitutionen håller på att byta lokaler, så vi har ingen telefon att koppla till. Dom är liksom mellan två lokaler" Hon kopplade mig till matematiska institutionen...inget svar.

Till slut ringde mamma och sa att brevet hade kommit ut till pappa, jag skulle börja under tisdagen. Sicken tur.

IDAG fick jag svar på mitt mail, alldeles nyss. "Hej, du ska ringa detta nummer 018-..."
Man skulle kunna tro att de aldrig haft en ny student innan.

Vååår

Tillägnat Kristin Stegs.

Ge mig vår, Snaps och värme, i  glada vänners lag!

Lite bilder då.

Tog min härliga mobilkamera och fotade min vardag.


Det är så himla mysigt hos min faster och hennes man. Så ska jag också ha det när jag blir stor!
Här tillexempel, dricker Ulla sitt morgonkaffe och läser tidningen.


Här bor jag för stunden. (Carro du känner igen lakanen hoppas jag?) :)


Sen har jag köpt min första bok, 599:- och hela härligheten på engelska. Den är stor som en telefonkatalog, ungefär.

Men det är så mycket pengar.

Jag ska precis gå på ica (Som man säger i järvsö. Ska man verkligen gå PÅ ica?) och ringde telefonbanken för att hoppas att jag har råd med shampoo och deo, kan var akul att vara fräsch. "Hoppas jag har mer än hundra iallafall" Resultatet: "Du har elvatusen-niohundra-tre kronor" CSN, tack så mycket!
Sen har jag räknat lite på det, för jag ska verkligen börja hushålla med pengarna...

Hyra, i stora drag 2000:- (Måste ju fixa ett bredband också)
Telefon, i allra värsta fall 1000:-
Räkning, annat skit 700:-

Det blir... 3700:- vilket gör att jag har 8200:- kvar att leva för, vilket är mer än tusen kronor i veckan, nästan 2000 kronor i veckan.
Det är så himla mycket pengar, ska jag kunna spara nu då och lägga undan och pensionsspara och till mina boarn som jag kanske får? Ska det här bli den rikaste tiden i mitt liv?
Idag ska jag iaf kosta på mig ett par skor, mina andra har sulorna släppt på, så var jag än går så gör jag det "Lätt på tå, lätt på tå" för att annars kan jag bada i skorna sen.

Och humorn hänger i.

Frida Ragvald (aka *tatta*) Har levererat följande till mig (aka *LN*) på www.skunk.nu den sjätte december 2001:

"Det är inte lätt du!!!!!

JAha, Hej förresten!

Läget? med mig ä det bara bra....jihu ta hål i röven imorgon....nej tro inte på det nu! ska ta hål i fittan=) o vissa frilund det på lördag....


nej tro inte på det heller ska ta håll i ögat!

///Puss Raida."



Vissa led av tvångstankar
Pernilla Carlson, nionde oktober 2000:
"Tjennare!!
hmm.. jaja.. tack för vi ses;andet! öhhuuhuu *5.. =)ha´t bääst pernilla"



Jenny Sandberg
meddelar helgens bravader, 30 september 2000:
"Närrrå...

Frida blev bara hemtagen av Affe o Ann-marieför hon knappt kunde gå, Marie fick anfall o pern tjöt...

så så onyktra var vi inte..=)"



Och Sofia Ek var alldeles egen:
"häj häj. Fia lessen, dels lite för att ellen, ja hon vajuh lite sur när hon va här, men det har väl gått över? men största orsaken att det rinner floder i ögonen här hemma är att calle har en flickvän!! FAN, va allt bara bajsar ner sig i brallan hela tiden, först erik, han blev ful, sen martin, fick flickvän o nu calle, o linus kan jag jhu aldrig få!! buuuhäää.. vi leker ensamma du o jag nån dag, vill sofia jättemycket! te o kaffe/soffiiia!..!"

Uppdaterar bara, lite lätt.

Idag har jag varit i skoolan. Det var mys. Jag älskar känslan av att inte känna en enda jävel. Att säga klyschiga saker bara för att man inte har nåt annat att säga. Eller helt enkelt bara förvåna alla alla genom att prata på, som att det inte alls är första gången man ses.

Två kurser i matte har vi påbörjat och jag gråter väl nästan av lycka när jag får ett papper med äkta matte-problem framför mig. Skulle varit guld att ha Samberg och Ek här, vi hade utklassat alla direkt! Vill ni ha ett exempel?

Tre personer: A, B, C sitter så att A ser B och C medan B bara ser C och C inte ser någon alls. De förevisas fem mössor: 3 röda och 2 vita. Därefter förses de med ögonbindlar och varsin mössa. När ögonbindlarna sedan tas av frågar man dem om de kan avgöra vilken färg deras mössa har. Efter det att A och B svarat nekande säger C att det går bra. Hur kan det komma sig?

Bästa är också att enda behörigheten man behövrer i Matte väg är kurs B. Och jag läste ju ganska mycket längre än så, så det är lite upprepning, men det är la bara bra.

Efter dagens skolgång så mötte jag Nanna för att titta på det studentrum som jag kommer bo i från första februari. Tydligen så är det landstinget som hyr ut, och det har visst dålig koll på hur mycket de kan ta i hyra, för 1760:- ska dom ha, för ett rum som borde ha en hyra på minst 3000 )Men säg ingete bara). Ett jätte fint rum var det. Precis som en lägenhet, med trappuppgång utanför rummet, fast gemensamt kök. Så nu skrivs det listor på allt som ska flyttas hit, kommer ha mina alldeles egna grejjer, fantastikst!
men justja. Det ligger typ 300 meter ifrån där jag läser också, som hittat!

Jag gillar Uppsala, redan! :)



Det där med bilder kan ni glömma ett tag.

Ingen dator att lägga in bilder på, så det blir en hel del text framöver.
Tänkte återberätta helgen, en väldigt bra sådan!

Fredag. Lunchade med Jenny på centralen, fikade med Daniel på Mariatorget, åkte till Sofia på Östermalm och sen till Motherfucker i midsommarkransen. Eric, matte, Pat anlände från Boxholms-hållet. Vi gick till Landet. Det var en bra kväll, ett mycket bra band som spelade som jag dock ej snappade upp namnet på.
Kvällen slutade på telefonplan med Drömmen i soffan, precis som för hundra år sen.

Lördag. Hängde i Drömmens soffa alldeles för länge, tog tag i mitt liv och åkte till Cissi. Fantastiska Hanna, Hanna och Elin var där. Mys-förfest med UNO, mat och vin. Sen vidare till Söder för att till slut hamna på Kellys. Jag gick ganska snart efter.

Söndag. Hängde åter igen liite för länge i Drömmens soffa, tog åter igen tag i mitt liv och åkte in till stan. Gick runt runt med Sofia och det är nog ingen som riktigt fokuserar på vart vi går när vi går. "Men, var är vi nu" konstaterade vi när vi stod i nåt gömt hörn inne på Kulturhuset.
Sen blev det Telefonplan igen och en halv film hann ses innan jag åkte till centralen för att sätta mig på tåget till uppsala.

Helgens hjältar är Elin (För att hon frestade ifrån sig en dator) och Sofia, bara för att.
Och Jens också. För det var inte alls något jobbigt att ses, det var bara roligt.

Fattigt studentliv?

Jag har äntligen fått beslut från CSN och har därför kunnat lämna studieförsäkran. 8100 i månaden, jomantackar. Hyran kommer ligga på 1700, så jag undrar lite lätt...fattigt studentliv? Jag är van att leva på typ 100 kronor i månaden och känner verkligen in det här!

Sen är årets roligaste händelse att Elin jäkla Hellspong drog hem ett ragg från krogen, frestade honom och när han sen gick upptäckte hon att han hade snott datorn. Vilken jäkla kväll för grabben! Ett ligg och en dator.

Puss på er, mer om detta kommer!

Fredagen.

Precis som Sofia sa: Så här dagen efter kan det tyckas lite onödigt med burken.
Ni vet den där leken man aldrig fick spela på skolan, när man delar en drick-burk på mitten, genom att slå av den. Min hand är alldeles stel och som den ser ut sen! Men det var en mycket bra fredag!

Nu ska jag åka till Cissi och Hanna. Där är Elin Hellspong också, sen ska vi nog känna in utgång. Strand kanske? Den som lever får se. Det osar o-pepphet i Johannas lya, så jag drar nog mycket snart.

Puss!

Sms-konversation söder om söder.

02.31 Lasso: Vart tog du vägen?
02.32 Rollo: Jag är in your mama.
02.32 Lasso: Hälsa!

www.skunk.nu

Såhär kunde det se ut. Och så här ser det tyvärr ut på ungefär varenda history jag klickar upp. Och ni som inte minns, så börjar ju konversationen nerifrån. Det kan komma fler härliga!



Nu undrar ni vaaaa

Då hade man varit i Uppsala då, för första gången som student. Det gick helfint!

Sen hälsades Sofia på och senare Elin Hellspong, där det åts hamburgare. Nu sitter jag i Drömmens soffa och har precis kollat på Anders och Måns.

Imorgon blir det öl i Kransen. Wöööö.

Oavsett självförtroende.

Hur tillfreds man än är med sitt utseende så vaknar väl alla nångång upp, ser sig i spegeln och tänker "Fy fan!" Då känns det så lugnt och skönt att veta att något så fint som Håkan Hellström kan bli kär i Den fulaste flickan i världen.



Det är tur han finns, den där Håkan!


Det här med att summera ett skitår.

I de flesta bloggar så summeras 2009 och jag har funderat fram och tillbaka, vill jag verkligen gå igenom det där jävla skitåret en gång till?

Visst att den största sorgen kom i slutet av augusti, då jag bestämde mig för att slå näven i bordet och slita mig loss från den finaste pojken på hela jorden.
Fast egentligen fanns den där redan från mars, känslan av att "När som helst spricker det." Det här är egentligen ingen känsla jag minns, det är en känsla jag återupplevt då jag läst dagböcker och liknande från det gågna året.
Samtidigt infann sig en jobbångest, pengaångest och det blev många ensamma nätter vaken i soffan, en hel del promenader nattetid och ungefär 3000 cigaretter på balkongen.
Egentligen var det nog varken jobbet eller pengarna som bekymrade mig, har sånt någonsin bekymrat mig?
Nej, det var just den där känslan av att sakna någon som ligger alldeles precis bredvid.

Sommaren var bra! Sen är det ju världens bästa årstid också, så det är svårt att misslyckas med de tre månaderna.

De där två veckorna i September var helt fantastiska! Även om hjärtat kändes mörkt och litet som ett russin så var det precis vad jag behövde! En resa till Spanien med en av världens finaste vänner, samt en fantastisk helg i Göteborg med ännu en alldeles fantastisk Jenny.

Sen då, Mjölby. Vattenhålet fick en ny innebörd och jag började obete mig något helt otroligt. Slösade pengar jag knappt hade, frestade hanar jag borde låtit bli, och festade alldeles alldeles för mycket.
Det är tur man flyttar nu! Hoppas allt är glömt tills nästa gång jag sätter min fot i kommunen.

Det är så många som måste nämnas, som förtjänar en stor jävla elouge för att de orkat med mig. Men jag nämner ingen, det blir bara en massa glömda.

Eller jo, jag väljer att nämna två personer och det är Marie och Alfred. När man ser den där lille charmiga 1,5 åriga killen så glöms allt bort. Och jag känner en stor jävla rädsla för de gånger hans stackars lilla hjärta ska krossas. "Skuld och lidande väntar på er fortfarande"

Nu ska jag verkligen lägga 2009 bakom mig, och kanske allt som det innehöll, för jag blir mest arg när jag tänker på allt. Och kan fråga mig själv "varför" ungefär tjugohundra gånger om dagen. Men det leder ingen vart alls, det vet vi ju!


Nu jävlar. En gång för alla: Min framtid (eller iaf vår) ser ut som följer:

Imorgon åker jag tåg till Stockholm, framme runt tre. Sover förhoppningsvis hos Drömmen, för att torsdags morgon ta tåget till Uppsala, gå på introduktion, sen tillbaka till Stockholm.
Helgen firas i Stockholm.
Söndag sätter jag mig åter igen på tåget till Uppsala där jag spenderar natten (Och ytterligare typ 11 nätter) hos min faster, för att på måndag gå till skolan.
Från första februari har jag (med 99% säkerhet) ett studentrum där jag ska se till att trivas.

Sen ses vi om 5,5 år. :)

Jag är nöjd. Jag är verkligen det! Det känns lite som när man börjar bli kär i någon, lite skräckblandad förtjusning. "Men gud, hur ska det gå" "Kommer det bli bra eller kommer det gå åt helvete"
Vi får se helt enkelt. Men jag ser mycket fram emot att möta våren i uppsala.

Puss!

Det gör det alltid.

Det löser sig. Det är så konstigt, det gör ju alltid det.
Vem är det som ser till sånt, att det alltid löser sig?

Håkan.

I lördags hände en sak som jag kommer berätta här:

Det var han killen med dom snygga byxorna som satt på golvet i pernillas kök under vår lugna efterfest efter Harrys. han hade en mobiltelefon som han spelade musik ifrån (eftersom jag vägrade sätta på musiken på datorn eftersom jag tydligen fick för mig att Pernillas väggar var gjorda av bibelblad och att grannarna skulle klaga och att Pernilla skulle bli vräkt och att allt skulle vara mitt fel)
Tillbaka till pojken med byxorna. Han spelade någon låt och sen började han bläddra i låtlistan igen. Jag har ju ett noga tränat Håkan-öra så när första ackordet på "mississippi kan vänta" swischade förbi så blev det såklart ett jäkla hallå. "Men. Men. Men. Men. Gillar du Håkan?"
"Ja, gud ja. Jag såg honom i Linköping när han spelade på Bergs med Magnus Uggla 2008"
Är det något jag kan, så är det Håkan. Det är typ det enda jag vet att jag kan. Jag kan diskutera allt om Håkan Hellström, för jag hittar både på hans hemsida och i hans förflutna som i min egen ficka.

Jag vet inte om jag ska skylla på vinet, eller att det var sent, eller att det var dag 9/17 som jag smakade på alkoholen. Men där och då så var jag så säker.
"Men nej. Håkan har INTE spelat i linköping. Absolut inte under 2008. Det var då han spelade på Scandinavium och på Arenan."
Killen försökte lite lugnt: Fast nu var jag ju där.
Jag var helt uppe i varv, de andra hade slutat lyssna för längesen. "MEn NEJ. förstår du inte att du ljuger. Det finns inte på kartan. Varför skulle då Jag inte varit där? Du har fattat fel. Antingen på artist, eller på stad eller på år."
Åter igen lugn som en filbunke: Fast alltså. Jag var ju där.
Jag visste inte vart jag skulle sätta foten. "Men vad är det för fel? Vad är det att ljuga om? Jag kan sätta allt jag äger på att han inte spelade i Lkpg under 2008"
Det blir söndag och jag googlar: "Magnus Uggla och Håkan Hellström gör gemensam sak och spelar vid Bergs Slussar. Lördag 19 juli 2008"
Jag hade foton ifrån den konserten uppsatta i Solna.
Jag är fan sämst i världen. eller mitt minne är. Nu tror ju byx-killen att jag kan ingenting om Håkan.

Bakfylleångest

Idag rasade verkligheten ner i huvudet på mig. Mitt i bakfyllan, så ångesten var inte att leka med. Ältade det mesta för två sovande människor.

Men det gick över när Pernilla kom innanför dörren. :)

Jag stannar nog en natt till i Linköping.

Det löser sig, det gör det ju ta mej tusan alltid.

Ungefär såhär såg det ut på vår afterski



Världens (alltså världens) konstigaste slut på en helt vanlig kväll

Jag vet inte riktigt var jag ska börja. Jag kommer glömma hälften och andra hälften är säkert efterkonstruerad. Men jag ger mig på det. Ändå. Håll till godo!

Det började hos Elin. jag, Gustav, Sofia, Elin och Sverik hade afterski. Jag såg ut som på bilden några inlägg ner. Det kommer säkert fler bilder på hela härligheten.
Det var en rolig afterski-kväll. Vi hade introtävling, fast med intron till gamla serier, barnprogram eller filmer som gick varma på youtube. "Jag har En göööörbra" skrek vi om vartannat.

Sen ringde jag taxi (efter att ha klickat 118118 tre ggr. Nödvändiga pengar, men varje gång jag kom fram ropade någon av de andra afterski-deltagarna "Men jag har numret" fast det sedan visade sig att ingen hade det.)
Taxin tog oss till Vattenhålet där den 40åriga engelsmannen vi var på efterfest hos för några veckor sen, befann sig. Gustav och Sverik informerade mig om att varje gång en tjej pratar intresserad med en kille så anser killen att hon vill ligga. Är det så? Jag blir alldeles förskräckt och inser att jag är fan helt tappad när det gäller raggning och att läsa signaler etc.
Jag vet inte ritktigt vart tiden på vattenhålet tog vägen, men helt plötsligt var det sista låten.

Utanför vattenhålet med jackorna hängandes över armarna så vet jag inte riktigt vad som hände, men helt plötsligt satt jag och Elinelin i en taxi på väg på efterfest någonstans utanför Mantorp. (Vi som hade typ 12 steg hem till sängen)
Efterfest i all ära, vi hade kanske väntat oss en sunkig lägenhet, tre klunkar rakt ur dunken och en övernattning på en soffa med jackan som täcke. Ack vad vi bedrog oss.
Taxin kör in på en gård där huset såg ut typ som det Sunes familj äter julbord i.
"Men vem, FAN bor här" sa jag ungefär 200 gånger.
Jag, Elin och runt 6 hanar kliver innanför dörren. Står i hallen på världens jävla herrgård. Visas in i köket där det bjuds på öl (Finöl på flaska självfallet) och macka med ost och parmasknka "Är det hästkött" undrade jag, och hur fan tänkte jag?

Mitt under den härliga efterfest-sittningen så kommer vi med den briljanta idén att köra "Jag har aldrig" (Smart drag, jag och Elin var enda tjejer. Åter igen: hur tänkte vi?)
Klockan började närma sig fyra och vi gick en trappa upp. "Här tänkte jag att Ni kunde sova" säger värden och visar mig och Elin till ett eget rum. Med två bäddade sängar och egen toa. Jomantackar!
Såhär fint var vårt rum:


Stället hade sex toaletter. Det säger kanske en del om dess storlek.

Klockan 10 morgonen efter hörs en äldre stämma. Föräldrar. En mamma tittar in och berättar att frukosten är klar.
Jag och Elin tvekar. Asgarvar, tvekar igen. Tassar på tå och vill helst bara hoppa ut genom fönstret och springa hela vägen hem till Mjölby.
Behöver ni handdukar eller något annat? Frågar modern i huset och vi tackar nej. Här märkte vi ju att föräldrarna var helt ofarliga. Så vi tassar ner, Och jag är så jävla glad att jag inte hade kvar understället på mig, att jag valde att byta om efter afterskin.

Frukostbord. Hade det stått framför mig nu hade jag ätit av allt. Men i stundens hetta blev det en liten macka och en kopp kaffe.
Där sitter nu alltså jag och Elin, bakfulla, festklädda och förvirrade, runt ett stort köksbord med 8 främlingar varav 2 var föräldrar, och lyssnade på samtal som rörde jaktlicenser och lerduveskytte.
"Och ni då tjejer. Jobbar ni i Mjölby" All fokus på oss två. Jag visste inte om jag skulle skratta eller gråta.
"Näe, alltså jag går på komvux" förklarar Elin och jag berättar lydigt om min tänkta student-tid i Uppsala.

Det går en pendel om en halvtimma berättar värden (Antingen hette han Carl eller Gustaf. Det hette dom allihop. Sen var det där F:et i Gustaf viktigt. Precis som med Carros GustaF. Varför är det så ofta så?)
"MEN tack gode gud!" Lös det i både mina och Elins ögon och vi blev skjutsade i en av familjens fem bilar. Först där, på pendeltåget..bland vanliga dödliga människor så kändes det som att man var hemma igen. ute ur sagan och jag undrar om vi verkigen var med om det. Var vi det Elin? Eller ljög vi ihop allt?

Ett år går så fort, nästan såhär fort:


Afterski

Ikväll är det afterski hos Elin. fast vi är lite för sena ute för att det egentligen ska stämma med afterski-tid. Men det är helt o hållet Elinelins fel! :)



Pepp talk

Jag ojar mig över min framtid på msn till finaste Oskar (min son, ni vet) och han svarar:

"ajajaj
näe de e klart, under den tiden blir de svårt me sydamerika iafdu kan ju se andra ställen, som är lite närmare å billigare, som helsingfors, köpenhamn, tallinn, luleå.. osv..
du får glädjas åt det!
tänk dig, en del männskor tål inte ens ljus"


Ja, man har det ganska gött egentligen. En del tål inte ens ljus.


Vuxenångest. Ja fy fan

Jag får, helt ärligt, panik när jag tänker på att jag ska plugga i 5,5 år. Jag har aldrig någonsin vågat blicka längre än ett halvår fram i tiden. O nu ska jag tydligen bestämma vad jag ska göra tills jag är 30. 30 jävla år.
Är det slut nu då? var det här mina ungdomsår? Var det här min enda chans att resa jorden runt varv efter varv och säsonga i Sälen, österrike eller i Spanien. Jag som hade en miljard tankar och idéer och här sitter jag nu... med ett halvårs jobb på Irland som enda "Crazy thing" på min meritlista. Och det var förresten inte ens ett halvår.
Jag vill inte alls plugga, jag vill tjäna miljarders miljarder hos Krillan på Svalbard och sen ligga i en hängmatta i Sydamerika resten av livet.
Men det blir ett jävla liv om man säger det högt. Har man bestämt så har man, bara så ni vet.

Jaja, har jag tur kanske jag kan ta pendeln till Arlanda och titta på andra människor som flyger hit och dit. Och drömma. För det har jag alltid varit en jävel på, drömmar!


Sen är det så jävla typiskt mig också, så fort minsta lilla krav ställs på mig, eller jag möter på minsta lilla motgång så sticker jag. Försök det ni, att sätta kedjor på en hurricane.

Men idioter

Nu har jag tydligen inte alls någon lägenhet i Uppsala längre. Muntlig överenskommelse var tydligen inte starkt nog. Fan vad trött jag är på motgångar.

Detox och planering inför flytt.

Det här med att detoxa alltså... Det är inte det att det är fruktansvärt jobbigt att inte få äta vad man vill, det är mer att jag har kommit på att är det verkligen såhär jag vill spendera min sista vecka innan jag börjar leva studentliv (i 5,5 år om någon lyckats missa det) Varför inte detoxa när man ändå inte har råd att köpa mat? Jag kommer ju inte ha råd att äta normalt förrän jag är typ 30. gött.

Listor, listor, listor. jag skriver listor om allt. Om vad jag ska ta med till Uppsala, hur mycket av varje, vart allt ligger just nu osv. osv. ska snart ut till pappa och ta ner kläder och sånt från vinden, behöver väl tvättas tänker jag.

Men gud, tänk att jag ska flytta snart, vad mysigt! Nytt, nytt, nytt. Jag skulle kunna gå till skolan som punkare och alla skulle tro att jag alltid varit det.

En sån där alldeles fantastisk dag.

1. Jag har fått en lägenhet i uppsala! En pytteliten, men en alldeles egen etta 7 minuter (gång) från stan. Bilder finns här under, jag kommer hyra omöblerat. Mina egna saker!! (Pappa som varit taxichaffis i Uppsala under många år gapskrattade när jag nämnde adressen för honom. Tydligen var det boende för utvecklingsstörda, blinda och döva på hans tid. Hoppas det ändrats.)

2. Igår fick jag hångla med den lockhåriga pojken på Harrys. han var det första jag såg när jag kom in och då bestämde jag att "han tar jag" och så bara gjorde jag det.

3. Jag har äntligen köpt mitt allra sista glasbord i caféworld på facebook. Det är nu komplett! Nu väntar bara utbyggnad.

4. Jag har fantastiskt roliga sms i skickat-mappen på min telefon. "Varför la du på när jag sa Hoppborg?" och ber här med officiellt om ursäkt till Drömmen. Du kan ju gärna ringa så jag vet att stridsyxan är sänkt.

Det här skulle man fira med en cigarett, men det går inte. Här detoxas.

Mitt pyttelilla boende:









Nytt år.

Mamma är hundvakt åt en Totte. Vi trodde att Totte avgudade prinskorv, för alla vi gav dom försvann i ett nafs. Sen upptäckte vi att Totte inte äter prinskorvarna. Prinskorvarna sparar Totte... i vår soffa. Ni vet den där springan mellan ryggstöd och sittdyna, där man ofta hittar hårnålar och enkronor. Där hittar vi nu prinskorv.

Annars skulle jag mest av allt vilja ha boende och allt klart inför Uppsala. Jag blir bara trött när jag tänker på det. När jag börjar fundera hur allt ska bli så vill jag köpa en lägenhet på rätt sida järnvägen i Mjölby och gå på vattenhålet varje fredag. Men jag vill inte bo på Easy-street. Här ska fan upplevas.

Nu ska jag klä på mig kläder och göra mig fin. Ikea nästa!

Nytt år.

2010 kommer bli världens bästa år, visst?

Jag är kvar i Boxholm efter nyårfirandet och igår var en riktigt bra bakisdag. Hemkörningspizza och Eva och Adam (Ni vet serien för typ tioåringar)

Jag funderar på att köra en detox. Bara grönt te och buljong i 7-10 dagar. Lucas skrämde upp mig med att det ligger gamla cheeseburgare i systemet och dom vill jag ha ut! Haha
Förövrigt gick Lucas utan skor ifrån Bäverplan till Dalgårdsgatan mitt i nyårsnatten, vilket resulterade i svårt härdade fötter. Hur tänkte han?

Idag ska jag hjälpa Elinelin att flytta, om jag någonsin kommer ifrån Boxholm. Sen blir det Motalarevyn och kanske en flaska bubbel efter det? Näe, jag tror nog inte det förresten.

Men stackars Elin, här har jag lovat att hjälpa till och så tar jag mig inte ens till Mjölby. Skit-liv. Snart Elin, snart!! :)

RSS 2.0