En vanlig onsdag

Jag gillar att min syster skriver sin mailadress i fältet för bloggadress när hon kommenterar. Det känns som när man var liten och föräldrar tvingade andra barn att man skulle få vara med och leka, fast att man inte hade en äkta barbiedocka, utan någon halvtaskig kopia.

Nåväl. Jag är ledig på torsdag! Vi flyttade en föreläsning och vips så blev jag ledig! Så jag kan komma till Stockholm redan imorgon om jag skulle vilja. Men det vill jag nog inte.

Sen tror jag verkligen att det är gör-meningen att jag ska vara där jag är just nu (Uppsala - pluggandes) för varenda gång det kommit en motgång och jag tänkt: "Jamen för fan, jag skiter väl i det då" så har det löst sig alldeles av sig självt, som att Gud sitter där uppe och suckar, tänker "Men fattar du inte att det är i Uppsala du ska vara. Men okejdå, jag fixar"
När jag skulle på uppropet, till exempel. Så hade jag inte alls så gott om tid och var nära på att ge upp att hitta, när det helt plötsligt stod världens tydligaste vägskylt framför mig.
Och när lägenheten jag blev lovad blev uthyrd, så ringde Nanna och sa att hon ville hyra ut sin (till halva priset och så gott som vägg i vägg med matematiska institutionen där jag läser)

O sen kan man ju fortsätta i all evighet, hade det inte tagit slut med Jens så hade jag antagligen inte varit här, hade jag fått jobb på Svalbard så hade jag garanterat inte varit här osv. osv. osv.

SÅ! är du nöjd nu då gud, när jag är här? Tack för att jag fick åka lite snålskjuts ett tag, det har fasen inte varit alla gånger!


Kommentarer
Postat av: Elin

Ne men det beror på inriktning man väljer, samhäll är längst, och tror svenska kan va lika långt.

2010-01-26 @ 20:49:50
URL: http://elofs.blogg.se/
Postat av: Ellen

Men han sa 5,5 år, i värsta fall? Isf lär det vara så länge jag ska läsa. Gött.

2010-01-27 @ 19:39:18

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0