Pics

Som lovat, bilder ifrån gårdagen. Fin förfest, fin konsert o fina vänner!

Förfest hos Rasmus fina Lina. Vi var festklara och fulla redan halv sju, nice



I publikhavet sekunderna innan.



Mitt i härligheten.

Kapten Hellström

Då hade man sett mannen igen då. Svettigare än någonsin tidigare (nackdelen var att det var inomhus, Håkan är alltid bäst utomhus, då blir man inte så satans varm) och lika långt fram som vanligt så avnjöts en tvåtimmarskonsert. Ny låtlista och tack gode gud för vissa gamla godingar.
Det värsta jag vet är när man knappt hinner höra sista tonen på konserten innan frågan kommer: "Vad tyckte du, Ellen?!" Kära hjärtanes, låt mig smälta och bearbeta det här i minst en dag!

Jag orkade inte ens med krogen efter konserten, eftersom att Håkan åt upp all energi jag hade, så nu är jag hemma hos Frest, medans hon o Drömmen gör Örebro osäkert. Den här känslan är så fin! Tömd på energi, men ändå för klar i sinnet för att sova, utanför rullar det förbi en bil då och då och annars är det alldeles tyst. Jag skulle döda för en klapp på kinden nu. En hand på magen och ett fint andetag i örat.

Bilder från konserten kommer, tro mig!


Wennerholm, Mats Wennerholm



Kolla in glada killen va! Det är min pappi det!
Jag är lite pappig nu, har inte träffat honom sen i julas (tror jag) men nästa lördag smäller det fasen! En av dom bästa är han, och jag blir alldeles rörd ibland för att han är så bra.


Alldeles, alldeles fantastisk.


Vägran

Klockan tolv, snart lunch på jobbet:
"Fan, jag mår inte bra alltås, inbillar mig säkert, men jag mår illa" (Ellen till Vanessa)

klockan 13,54 sms från Jens:
"Åh Ellen, tror jag håller på att bli sjuk...osv."
klockan 14,17 sms från Jens:
"Jag hoppas inte det är den fruktade magsjukan...osv"

Jag vägrar få mitt livs första kräksjuka nu. Den enda dagen på året som jag verkligen, verkligen inte tänker missa.
Jag tänker inte bli sjuk, jag ska ha så jävla starkt psyke att även om jag hade cancer så hade jag inte märkt av det. Det ni.

Allt handlar om inställning.


Som en gammal vän!




Som ett barn dagen innan julafton! Så känns det idag. Min tidigare favoritman (Som såklart blev slagen med hästlängder den 23 augusti på Kellys i somras) Håkan spelar imorgon i Örebro. O jag ska fan dit! Inte bara jag utan Drömmen, Sverik, Rasmus o frest. Fantastisk helg väntar, och som vi har väntat också!

Bara en liten jävla dag kvar, den här tiden är ju allra bäst, alldeles precis innan.

Siesta 2009

Nytt bandsläpp. Now we're talking!



Sonic Youth [US]
www.myspace.com/sonicyouth
Ett av rockvärldens mest legendariska band kommer till Siestafestivalen i år.Sonic Youth har med sina snart 30 år bakom sig i branschen varit stilbildande och en ständig inspirationskälla inom den alternativa rockscenen.

Phoenix [FRA]
www.myspace.com/wearephoenix
Phoenix är ett underbart franskt pop/rockband som vi försökte få till Siesta! redan för två år sedan. Nu kommer dom med nytt material till sommaren och vad kan då vara bättre än att inleda på Siesta! i Hässleholm.

Mando Diao [S]
www.myspace.com/mandodiao
För första gången ska dom äntligen spela på Siesta!
Sist dom skulle spela i Hässleholm blev det inställt, men nu kommer dom med sin nyinspelade skiva "Give Me Fire" i bagaget.

Junior Boys [CAN]
www.myspace.com/juniorboys
Junior Boys är en kanadensisk indiepopgrupp, bildad 1999, bestående av Jeremy Greenspan och Matt Didemus.
Nu kommer dom hit för en spelning på Siesta! 2009.



Turdag

Som tur var, för vår del, så var varenda semla i hela Sthlm slut igår. Så det blev kladdkaka istället, fan så mycket bättre.

Nu är det onsdag, i övermorgon (Hör ni, man kan säga i övermorgon, fan så nära!!) Är det dags för den omtalade Örebroresan, Håkankonserten och reunion med div. kompisar från olika delar av landet.
Sen nästa helg styr jag, och förhoppningsvis även min hane, mot Boxholm för att se till att Sandra o Matte får en inflyttningsfest dom aldrig glömmer (Dom flyttar ju dock in i Mjölby, men ni fattar grejjen va.)

Yeyeyeye, jag orkar inte mer nu. Time to work! Pöss

Fettisdagen




Yes, idag är det semeldagen. Jag hatar semlor (Kan ev. äta locket och lite av grädden) Men idag ska en semla tvingas ner i strupen med Drömmen. Vi kommer antagligen sitta och klökas båda två, men ner i magen ska den fan. För är det semeldagen så är det.

Det här med att jag hatar semlor ligger djupt tilllbaka i min barndom, då jag har en mor (en fantastisk sådan) som är galen i semlor, och äter minst en varje tisdag mellan tjugondagknut och Påsk.

Missad tävling

Vi har kört en tävling på jobbet, görlänge. Typ sen december eller kanske till o med november. Man skulle samla poäng genom att sälja och sen kan man byta poängen mot varor.
Jag trodde typ jag skulle ha råd med en miniräknare, eller nåt annat skit, för jag underskattade tydligen tävlingen. För nu visar det sig att jag kan välja och vraka mellan en weekend i Paris, en Ipod Nano 16GB eller typ golfweekend hit och Spa dit. Så nu ska jag sälja lite mer här, och se om jag kommer närmare nåt riktigt jävla stort.

Tack o hej.


Helgfan

Helgen i bilder. Fredag på Diset. Lördag var det fest för Ansi, o så kom Greven till Stockholm, det var kul! Jag kom aldrig med ut, och känner mig jävligt nöjd över det idag!

Little Miss Sunshine

Vilken film va! Jag har sett den tidigare, men då halvsov jag mig igenom hela. Idag såg jag hela på riktigt.
Och till slut grät jag så mycket så jag snyftade "Jag orkar fan inte mer" mellan tårarna, och det var såna fina tårar hela tiden. Vilken fin film!
Sen att jag var sentimentalt-bakfull och allmänt elländig gjorde att tårarna kom lite lättare.

Igår var vi på Diset, jag åkte fel med tunnelbanan när jag skulle hem - två gånger. Då blev ajg världens ynkligaste.


Idag är det dags igen, Ansi ska festas in i lägenheten, och jag tror fasen vi blir runt 15 pers. Nice.

Sjung en sång för mig Göteborg

När katten är borta...
Just nu sitter jag här med första fredags-ölen och skrålar med till Håkan-låtar, äldre än gatan.
Vilken fredag va!? Jag kom till jobbet, fick ett hemgångsmål "Gå ihop två och två och sälj nio ordrar så är det bara att gå hem sen" Jag haffade såklart Amanda (Vi lyckas vinna varje tävling vi ställer upp i, mer om detta kommer)
Vi pös hem en timma efter lunch, då hade jag sålt sex (ordrar, såklart. inte tjänster) och solen sken och allt var jävligt nice.

På tal om att jag o Amanda vinner alla tävlingar vi ställer upp i, så har vi en återkommande tävling på jobbet. Alla som är med skriver fem välkända namn på lappar, man lägger lapparna i en skål och sen är man i lag två och två. Som jag o Amanda till exempel. Så drar jag en lapp och ska förklara för Amanda vilket namn som står på lappen. (man har en minut på sig att klara så många som möjligt)
Det här momentet brukar dra till sig jäkligt mycket uppmärksamhet på jobbet, eftersom vi är jävligt högljuda. Jag gjorde en fet tabbe när jag läste "Whitney Houston" på lappen och skriker: "Det är ju en jävla neger med krulligt hår" så numera tror väl hela företaget att jag är rasist, eftersom jag tydligen inte kan handla varligt under stress.
- Jag och Amanda vann, dock med en något diffus förklaring från Amandas sida [Martin Timell] "Han har en son!!!"

Jag tror bestämt att den här tävlingen ska köras på förfesten ikväll. Känn in!
Sen väntar Diset, världens bästa Diset.

Puss.

Törnrosa



På begäran av Linn kommer här sagan om Törnrosa, skriven för cirka 19 år sedan.

Telefonsvarare

I mitt jobb sitter jag jäkligt mycket i telefonen, (o fan.) Det här gör att man hör en hel del telefonsvarare, och det värsta jag vet är de familjer som tror att dom kan charma hela jävla världen med sin äckliga unge som talar in mobilsvaret. En treårig bebisröst svarar "Hej, du haj kommit till famijen Svensson, vi kan inte svaja just nu. Men jing tillbaka." Sen gärna något extra gulligt i slutet, typ: "Mamma, ska ja lägga på lujen nu?"
Jag hör minst 10 varje dag och spyr snart rakt ut över dom.

En annan icke-favorit är dom käcka telefonsvararna som tror dom är hur jävla klämmiga som helst. "Tala in ett pip efter meddelandet"

Jag ska aldrig ha ett mobilsvar i hela mitt liv.


Torsdag

Shit, dagarna rusar iväg. Igår var jag hemmafru och tvättade/diskade/lagade mat medans min hane var på hockey. Skulle ju ha druckigt öl, men det blev inget. Det var ganska väntat iofs.

Imorgon är det fredag, sen är det lördag o då jävlar är det fest. Jag är bara så jäkla trött på att vara bakis, men det är ju smällar man får ta.

Jag har roat halva jobbet med White-trash-morsor och ego-blondiner från Östergötland, haha. Jag är så glad att jag inte är kvar där! Fast jag längtar hem till Boxholm lite, för en fylla eller två.

Nästa vecka är det Håkan i örebro. Fantastiskt! Sen är det fasen inte långt till sommaren.

Matte day by day

Jahaja, då var det dags för nästa bild från arkivet. Matte har nu förstått att Ica-blondering inte var något för honom. Håret är åter igen svart, fler förändringar väntar.




Förresten var tog Nic and the Family vägen? Snacka om djupa texter:
"En hockeyrink, en blodig spink det är inte sånt som tjejer gillar [gillar]
Men en charmig vink, hästar och smink och så jätte coola killar [wow]"



Och sen ännu en flashback, för er som följer bloggen. Idag gick mannen med barnvagn (Som jag lurade iväg längst Stockholms gator för någon vecka sen) på bussen igen, och jag kröp ihop likt en rädd hare i sätet "Helvete, om han känner igen mig, vad pinsamt" Fast på ett sätt kändes det bra att se honom, så jag fick veta att han inte gått ihjäl sig, och att han förstått vilken buss han ska åka med.

Möter våren

Det är alldeles vårigt ute. Nice!
Efter jobbet vankas det öl o bra sällskap.

Valentin


Jag snodde Johannas bild.

Yes, så här började alla hjärtans dag för min älskade pojkvän. Jag bakis-badade och råkade skapa översvämning i både badrum och hall. Jens, som inte var långt efter i bakfyllan, fick flyga upp ur sängen (Eller simma kanske?) och ställa allt till rätta igen.
Det kanske borde nämnas att det inte var första gången jag skapat översvämning, det har hänt förr. Och att folk inte tröttnar på mig, jag lär mig ju tydligen aldrig av mina misstag.
Men kära nån Jens, du får fan aldrig tröttna!

Tusen jävla apor

Jag läste precis lite i Alex Schulmans blogg. Jag brukar inte göra det, men nu gjorde jag det ändå. (missförstå mig inte här, jag tycker han är bra som fan. Men jag läser inte bloggen)
Iaf så skrev han en sak som Drömmen sagt till mig:
 "Vet ni varför jag dricker Coca-cola på morgonen? Jo, jag tycker att det river så fint i gommen. Som sandpapper genom strupen. Perfekt början på dagen."

Är det fler som känner så tro. Jag har aldrig varit med om "riv-känslan" Jag kanske dricker för lite cola helt enkelt.

Gammal som gatan?

Igår åkte vi till Willys och storhandlade mat. Sen rensade Jens avloppet medan jag packade in maten i kylen/frysen. Sen lagade jag en lasagne lite lätt, medans Jens o bengan lekte med sina hellikoptrar som dom köpt till varandra (?). Sen sov jag typ 12.5 timmar och nu är det måndag igen.

Hur gammal är jag egentligen? Fan, det går utför.

Idag kommer iaf Eric, Polisen, Pat o säkert nån mer som jag har glömt, till Stockholm. Så jag ska få se på Alkisblå. Ska bli spännande. Hejsålänge

Ansi



Det här är Ansi, jag fick henne av Jens igår. Så nu har jag en alldeles egen fisk! Jag älskar Ansi!

I'll tell you in another life when we are both cats.

Guuud, jag kollar på Vanilla Sky. Vilken jävla film det är alltså. Så fantastiskt vacker. Att Penélope Cruz är vackrast i typ hela världen i den filmen också, shit.

Jag håller som fullt på att flytta över alla min bilder till Jens dator, eftersom jag fått någon form av virus. Hittar härliga godbitar ibland, som exemplet nedan.




Jag slänger in en gammal bild från Boxholm Bara för att Matte ser fruktansvärt anorlunda ut. Hahaha, vilken katastrof.

Igår var det fest hos Motherfucker. Och på Murphys också, det känns idag kan jag säga! Men kul var det. Undra om man inte blir mer bakfull om man är på fest där det röks inomhus, jag tror't. Just nu kom jag också på att det kom en polsk granne till Martin som inte var lika glad över festen som vi var. Haha.

Gillar läget

Nu gillar jag jobbet igen, för alldeles nyss vann jag ett presentkort på Onoff för 1000:- (Eller Onn of som jag drömde att det stavades. Vad är det för jäkla dröm?)

Vad ska jag köpa tycker ni, några förslag?

Jag är en vampyr

Var det fullmånen kanske? Fullmånen som gjorde så det kliade i hela kroppen när jag skulle sova igår? Jag låg ner i tio minuter, upp till datorn, provade att lägga mig, upp till datorn igen. Upp för att hämta filt, la mig lite igen. Sen runt fem så gick jag så gott som upp. Läste tidningar och var inte alls trött. bara less på att inte kunna sova.
Fast det gör inget idag, jag är inte speciellt trött. Ska känna in Världens finaste Dröm på en fika, och sen tänkte jag inte missa "Halv åtta hos mig" Morre den gamla räven är ju tydligen med där. Fast jag tror hans del egentligen var igår, men han är väl med ändå vad jag har förstått.

Vad vill du? Men kom då, jag är ju här o väntar på dig.
Är jag en vampyr, eller vad är det frågan om? :)


Nu blev det kväller.

Jäklar, vad kallt det blev.

Helg o allt.

Oj, vad här bloggas. jag har lunch och hann äta mina nudlar väldigt snabbt idag!

Tänkte berätta om helgen. Fredagen var lugn som fan, lördagen började med en fika med Eileen, sen blev det vuxen-utgång med två öl innan, en öl på krogen. (okej, en öl blev 3 öl. Men ekonomiskt sätt så blev det som en öl, eftersom dom är så jefla billiga)
Krogen var spännande "nykter". Vi var på Kellys. Vilken jävla köttmarknad "Vem fan träffar nån här" utbrast jag och hade inte en tanke på min älskade pojkvän som låg hemma o sov (För er som inte vet så träffades vi precis där, i köttmarknaden på Kellys)
iaf så är det en jävla massa pillande på hela tiden. Går man förbi nån så måste dom stryka en över ryggen, klappa armen och hålla på. Är det så när man är cp-full också, bara det att man inte märker något då?

Drömmen och Eileen var på jakt efter en kille som vi kallade "Kepsen" tokigt nog så kände han in mig till slut, hur tänkte han? jag som inte vet något annat eller bättre än Jens.

Söndagen var jag till en början lite bakis, men jag duschade det av mig. Sen fixade jag hela köket! (Läs Jens, jag klippte bara till små korsbitar, men "alla avdelningar på fabriken är faktiskt lika viktiga". Utan mina korsbitar hade det aldrig blivit något kakel. Så att ni vet)
Sen åkte jag till Drömmen och hämtade min grejjer, det är ju jäkligt skönt att ha allt på ett ställe nu måste jag säga. Förutom Drömmen, hon fattas mig!

Nu vill jag bara hem och sortera alla mina saker, slänga hälften och sätta upp mina fem Håkantavlor. Näe, dom åker nog ner i förådet trots allt. =)

Ups, time for jobb.

Torka

VaärefråganOm?


Inget vatten hemma, och nu har dom stängt av det på jobbet också? Hoppas my handy man har fixat kranen tills jag kommer hem och ser över disken och städar, tvättar och vattnar blommor (sånt jag gör varje dag) Pft


Tavlan.

Jag kanske är världens sämsta dotter, men på något lustigt vänster lyckades jag få världens bästa föräldrar. Att dom orkar, jag blir så förvånad. Jag ringer och lånar pengar, flyttar runt Sverige 200 ggr/år, glömmer julklappar, är nästan aldrig hemma och hälsar på. Och ändå så är det alltid med ett glatt "javisst" varje gång jag ber dom om något. Jag blir alldeles jätte rörd, jag är fan 24 år, dom har ingen som helst skyldighet att se till att jag klarar mig. Och ändå finns dom alltid där.

Min fina mamma bad mig om en sak i Åre, och jag fixade det inte. Vänner: Jag glömde tavlan! Den där jävla tavlan. Haha.

Malou

Jag var på filmpremiär alldeles nyss och stötte på två gamla bekanta.


Ännu en bortlurad

Jag har lyckats igen, jag skickade iväg en stackars man som frågade om vägen, helt åt fel håll. Det händer lite då och då, och jag låter väl så övertygande när jag pekar och grejjar så dom ändrar alla sina planer och bara kutar åt det håll jag pekar åt.

En gång var det en kvinna som frågade efter NK.. och jag tänkte bara på Åhlénshuset, så jag bara "nej, nej, nej. Du är på väg åt helt fel håll. Jag har bott här i Sthlm i två år, jag hittar som i min egen ficka, Det ligger däråt" Sen sekunden efter slog det mig att hon var ju på väg så jävla rätt.

En annan gång var det en man som var vilse på Råsundavägen (Där jag själv bott i typ ett år) han letade efter nr. 90 och jag svarade så självklart och härligt "Det är däråt, jag bor däråt, så jag vet att numrena går uppåt däråt" O det var ju fel, såklart. Det värsta var att han blev så glad, och tackade så länge innan han gasade iväg i sin lilla Nissan.

Idag var det en man som stånkade in en barnvagn på bussen när jag var på väg till jobbet. Han svettades och flåsade och hade tydligen sprungit med boarnet. Så frågade han mig: "Bussen åker väl rakt fram i rondellen?" o eftersom jag är ifrån Boxholm där det bara finns en rondell så sa jag. "nej, den svänger vänster i rondellen" men den rondellen jag menade var typ en kilometer längre fram kom jag på sen, efter det att han stressat av bussen med boarnet o vagnen. Jag led så mycket när jag såg hur han tittade efter bussen som vi båda var på först, och hur den inte alls svängde vänster i rondellen han menade, utan mycket riktigt åkte rakt fram.

Jag måste sluta lura iväg folk såhär. Undra hur många som svurit över mig, eller hur länge dom letar innan dom ger upp.

Helg mest hela tiden.

Igår skrev jag ett yberseriöst sms till alla som var med till Åre och så vuxet och härligt "Tackade för senast" Fantastiskt när svaren började rasa in, det var inte bara en som började med de exakta orden: "Men gud, tack själv" Umgåtts för mycket med varandra kanske? Alldeles intensivt i 4 dagar.

Fredag! Det känns som tisdag, kan det bli bättre?
Jag saknar Åre lite, tänk att alltid kunna leva så!




Han är parken när det våras.

Ett litet smakprov


Bilden är Pernillas.

Ett litet smakprov på bilder ifrån Åre, min kamera är full av dom och jag ska hem efter jobbet o ladda upp alla alla.
Så här fint hade vi det! Mycket tid i soffan, mycket alkohol, mycket vänner och mycket nya ansiktet. Hur många fina människor ska det finnas? jag blir lika förvånad varje gång jag är i väg på äventyr. Alla är ju faktiskt snälla, så gott som iaf.

Ångesten är lite bättre redan, det kanske bara hade med bakfyllan att göra. Jag har ju ett så jävla fint liv om jag tänker efter.

Åre o Ångest

Hemma från Åre, tillbaka på jobbet. En fantastisk vecka, eller halv-vecka.
Nu har jag en ångestklump från foten och uppåt, och vet inte ens  varför. Jag hatar den här känslan, allt är väl svinbra, eller? Jag sitter och försöker räkna ut varför det känns som det gör.. Jobbet? Nej. Att aldrig ha pengar? Jag har ju aldrig brytt mig tidigare, så det borde det fasen inte heller vara. Och så här sitter jag o ältar, på bussen, tunnelbanan och innan det är dags för sömn. Jag hatar det, men kan inte koppla bort det.

Jaja, jag återkommer väl med anledning framåt vårkanten.
Snart helg igen!

RSS 2.0