BortsprungenKatt

En dag hann jag vara helt arbetslös. Idag bestämde jag o pappa att jag får heltidsjobb, minst december ut. Skön..t. 
Vi bestämde det över fläsk o löksås på Skånska Lasse. Göttans!

Så nu kan jag söka nytt i lugnan ro, utan pengadesperado.

Imorgon tror jag blir en höjdardag. Börjar 07,15 hemma hos Elin med frukost och julkallendern, sen var tanken att vi skulle på tusen loppisar, men nu blev jag ju som sagt anställd, så det blir nog lite knivigt. På kvällen är det iaf dags för Linköpings simhall. Helvete, vad roligt!

Hade jhag haft en bild, så hade den legat precis här:

Jag har egentligen inte alls tid att skriva här, men jag känner lite att jag måste.

Hur ska jag ha tid? Hur ska jag ha råd? Hur ska han orka? Åh, bränn inte ut dig Håkan, lille vän. Dala aldrig!

Jag är ledig imorgon. Jag minns knappt hur man gör. När man är ledig så får man masa sig iväg och köpa mat för dagen. När man är ledig får man passa på att tvätta sina jobbbyxor (som jag förövrigt glömt på jobbet, kom jag just på. När man är ledig får man överleva en hel dag med cola-abstinens (jag som aldrig ens varit mycket för cola, nu dricker jag så mycket varje dag att tänderna känns tunna som bibelblad). När man är ledig får man passa på att söka jobb i Östergötland och googla efter fina saker till nya lägeneten. När man är ledig får man lägga sig tidigt utan en miljon sprungna steg i fötterna.
Så är det iaf när jag är ledig.

när man är ledig borde man passa på att vara galet jävla bakfull, kan man tycka. Men hur fasen skulle jag orka med det? Och hur ska jag hinna bli full ikväll? Och på vad?
det må vara den vuxnaste delen i mig som vägrar slösa bort min enda lediga dag på att vara bakfull eller sova. Jag ska fasen njuta varje sekund. Och verkligen försöka att varva ner, även om jag vet att jag inte kommer lyckas. Lite, lite i smyg önskar jag att alex ska ringa och att jag ska behövas på jobbet imorgon. Jag känner mig så vilsen av tanken att inte veta hur min dag ser ut!!

Nu har jag bestämt mig färdigt. Jag lämnar Stockholm/uppsala på lördag. Då har jag jobbat klart alla tider jag står uppskriven på och har fortfarande tid att hjälpa mamma flytta ut ur något kontor hon var tvungen att lämna innan den sista, kommer finnas tillgänglig för diverse extrajobb under december och får tills dess springa runt med CV i Linköpingstrakten.

Jag vill jobba på dagis!

Sen, om allt skiter sig så har jag iaf möjlighet till extrajobb from februari, och två små månader ska man väl lyckas överleva på existensminimum? Men jag hoppas på jobb, såklart.

Så nu vet ni. Färdigfrågat; jag flyttar ifrån Uppsala på lördag.

Den här strålande kjolen köpte jag i Sofias butik i Gamla Stan i söndags. Den sitter högt och fint och är i min favoritfärg!

Nu får det gärna bli sommar så jag kan ha den på mig!




Förlåt om ni fick börja morgonen med en toalett och en toaborste,  jag tänkte inte på det när jag tog bilderna.

I fredags när vi satt och käkade efterjobbet-käk på jobbet så började idén om en öl stiga oss så mycket åt huvudet att vi slog tag i saken.
Jag, Ali, Lisa, Azadeh, Elin och Alex spelade ett stycke biljard på Gamla Brogatan och jag drack fernet helt frivilligt. Konstigt nog så var det (för första gången i hela världshistorien) inte så äckligt som jag mindes det. Då var det också första gången i världshistorien som jag drack hela på en gång.



Hur kunde man skapa världens bästa sak (Iphonen) utan att fixa bättre kamera/blixt? Aja.

Vi styrde vidare till Wirströms och där är det alltid lika mysigt! Sen ville vi in på Medusa, men då sa vakten Stopp! Och vi fick gå till stället bredvid istället.

Jag rånade Lisa på hennes hemnycklar och åkte så duktigt hem vid halv tre, elva timmar innan det var dags för mig att börja jobba.

Lördagen började i lugna tempot, hann till o med förbi Drakens källare innan det var dags för jobb. Köpte en kjol och bjöd på choklad.

Sen var det dags för jobbet, gud måste hört min sorg för jag fick den fantastiska nedervåningen, där ingen vill sitta och kammade hem två bord på hela kvällen! Dock hade jag fullt upp ändå, men på ett helt annat sätt.

Sen började migränet smyga sig på och precis som tidigare nämnt så var det lite vajsing att borsta tänderna och det huvudvärken var helt borta när jag vaknade imorse. Som sagt, man känner sin kropp!

---

Dagens I-landsproblem (Som jag egentligen hatar det uttrycket): Ska man sätta på sig hörlurarna eller väskan först? Jag har en sån där väska som hänger på ena axeln, fast diagonal mot andra sidan, så den klämmer åt min hörlurssladd om går från jackfickan och upp. Hur mycket jag än planerar och tänker ut så slår det alltid fel! Har jag väskan ovanpå hörlurarna så måste jag av någon anledning ta av hörlurarna först och har jag tvärtom så är det tvärtom.

Nu ska jag sova. Imorgon fyller Carro år!

Samma sekund som jag satte tänderna i en blåmöggelostbit på jobbet så small det till i huvudet. Som att någon öppnat korken på en sirapsflaska och att det sakta, sakta börjar röra sig.
det är så sjukt sånt där, hur väl man känner sin kropp, jag vet till exempel att det inte är någon ide med Ipren, det kommer inte hända ett dugg, den här huvudväken är för intensiv. jag är lite spänd över hur det ska gå när tänderna ska borstad eftersom ett illamående börjar sprida sig, och det där med en tandborste nära svalget kan innebära uppkastning.
jag vet också att det inte kommer bli nån migrän idag, jag kommer hinna somna och imorgon känns det mesta som vanligt igen. Men just nu pulserar blodet likt sirap förbi tinningarna och axlarna är så högt uppdragna att det knappt är möjligt att sänka dom, funderar på om det gått med nackmuskeln som med Lill-babs hälsena.

nåja, god natt.

När jag är mellan två jobb ska jag åka på varenda loppis som finns i hela östergötland. eventuellt även locka med pappa till Riddarhyttan och gå på loppis, loppis, loppis.

Fram till dess så sitter jag mest och googlar, skriver inköpslistor och inspireras av saker som det här och det här tills det är dags att flytta in i min nya (finaste i världen, för att inte höja förväntningarna allt för mycket) lägenhet. Jag har bestämt nästan allt, till o med hur det ska lukta!

Magkänslan fick hålla sig lite på sin kant när det sunda förnuftet tog över. För tro det eller ej, jag har även ett sånt.

men jag står i startgroparna och det faktum att jag fick ett helt blogginlägg tillägnat mig skulle kunna få mig att springa hem till Elinelin.

nån som behöver en tågbiljett uppsala-Linköping imorgon så har min magkänsla en att sälja!

Min magkänsla har alltid haft den avgörande rösten i mina beslut. Och när magen väl bestämt sig för att "så gör vi" så går det liksom inte att göra något annat, inte en enda sekund till.
jag och kroppen. Ni vet, vi är som två stycken. "nähä, nu ville inte kroppen det tydligen"

Aja, mot Mjölby... Redan imorgon.
det är inte alltid positivt det här med Magkänslan, ibland kan man behöva överväga. Men det gör sällan jag.

Fick precis reda på att en kille jag jobbade ihop med för flera år sen gått bort i en olycka utomlands. Så tusans hemskt! Även om jag förmodligen aldrig mer hade träffat honom ändå, så blir det så jäkla nära på nått sätt, det där med döden.

Igår var jag så trött på jobbet att jag nästan gick runt och blundade. Som tur var, var det lugnt. Det hade inte gått annars, varenda muskel i kroppen arbetade så långsamt, så långsamt som att den inte sovit på flera år. Efter en titt i min Iphone kom jag på varför jag är så galet trött.

Lördagen blev så himla lyckad och förutom att ambulansen kom en sväng så gick det så himla städat och fint till.

Den gången jag vände mig om och fann Sylta uppe på bardisken med en flaska skumpa, skakad - redo att sprutas så gick han så snällt ner när jag förskräckt (och i sista sekunden) skrek Neeeej!
Så alla var väldigt lätta att ha o göra med, speciellt Tanja som bars lite hit och dit.

Att även inse att Elin sov så hårt att jag fick lov att låsa in henne i ingemarsgården tog lite av priset. Vad säger man när man går? "hejdå då, Elin. Jag låser in dig här nu" haha.




Dessa två bilder är allt jag orkar ladda upp. Dom är Elinelins båda två. hade jag orkat göra en fin länk till hennes blogg så hade jag gjort det. ni får en ful en, istället. www.elofs.blogg.se

Nu ska jag sova, helt galet låter ju det. Men jag har gjort allt annat än att sovit under de fem dagar jag varit hemma. Så jag ska sova och drömma om den underbara lägenheten som jag ska flytta in i första januari. I Mjölby. Jo, håll i hatten: Det är sant.

I fredags firade vi mammi med buller och brak i Kvarnparken i Mjölby. Riktigt lyckad kväll!
Bilderna är Carro och Gustafs.


Här fixas det så väldigt med utseendet. Naglar o smink och allt sånt där.


Ibland tar Gustafs kamera bara om man ler jätte jättemycket!


Ser ni bilden för rosetten?


När vi skulle gå mellan parken och vattenhållet så fick man ställa upp för sin lilla lilla storasyster med onda fötter. Så vi haltade i varsin klacksko och varsin jätte stövel.

---

Efter en frukost på stadshotellet på lördagen så var det full fart igen med våran fest i Ingemarsgården, har inte haft tid med nåt annat, typ. Så det är därför inte en enda jävel har fått svar på sms, det tar jag nu på tåget. För nu åker jag o jobbar!

Det rullar på fort så in i bomben här i Östergötland. Har hängt med fina vänner som Matte, Elinelin och Linn. Umgåts med både pappa och mamma och kört bil med sommardäck i snöovädret. Gött.

Igår åt vi på Stadshotellet i Mjölby. Jag, mamma och Limpan. Mysigt, mysigt!


Och idag har jag hittills hjälp mitt hjärta till mor att baka efterrätt till 60 pers, hon har stort kalas imorgon och det ses fram emot!


Nu har jag skrivit en introtävling och en filmfrågetävling inför lördagens fest och undrar så vart Bristarn tagit vägen, som skulle vara hemma vid ett.
Snart måste jag styra lilla bilen mot Linköping för att hälsa på Frida och vackra Noomi. Sen förbi Strålsnäs för att hämta nyckeln till Ingemarsgården och sen jäklar är det dags för förfest, jag insåg precis att mitt konto ekar tomt, vet inte hur det ska gå vägen fram till måndag. Fresti ska ha en hel femhundring också, så tokigt det där med det ekonomiska.

Nu så, nu ska jag sätta fart.
Puss!

Sitter på tåget på väg till jobbet. Jobbar 12-17 och sen blir det raka spåret till Uppsala. Packa, fixa, trixa och den åka tåget till Linköping vid åtta.
som en jävla jojo med tåget hela dagen.

igår när jag hade jobbat klart så hämtade jag mitt underbara hm-paket och sen åkte jag hem till Amanda i Uppsala. Yes, hon har flyttat dit!

vi fixade ihop lite ikeagrejer och kollade på ganska värdelösa tvprogram.
sen somnade jag som ett barn framför tvn och så rolig var jag att umgås med.

nu ska jag åka vidare med tåget och sen äta upp ungefär hela pizza hut när jag kommer fram.

Jag filmade lite här o där under gårdagens konsert. Fast jag försöker att inte filma för mycket, för då blir det som att mans er hela konserten genom en kamera, och så får det ju inte bli. Men några små kortisar tog jag och dom får ni ju gärna titta på här:


Så himla fint att Magnus, Brasse och Eva skuttade runt i sjömanskostym med bokstaven H på bröstet i bakgrunden.


Några sekunder av 13.

Mitt i kaoset under Gullbergskaj Paradis.



Underbara underbara Du är snart där. finaste på tusen år.

Började så himla tidigt. Redan halv sex var jag uppe och lämnade Bösebo för frukost i Mjölby. Läste Corren där Håkan var huvudperson under musikfrågan.


Sen blev det så tokigt, för ajg skulle läsa ett-poängs-frågan, men det var så tidigt och snurrigt så jag råkade hoppa ner till "en insekt" utan att jag märkte det först. Vad jag undrade i några sekunder. "Vad menar dom, ska det vara lätt när det gäller Håkan?"

---

Sen bar det iväg mot Göteborg och det gjorde det med tåg. Mötte Frest i stan och vi åt på Jensens och drack vin. Sen vidare till Gårda och hotellet.


Sen parkerade vi oss på varsin sida av sängen och lyssnade på Håkan och drack vin. Både bubbel, rosé och vitt. (Säger man både när det var tre saker. Man kan väl inte skriva "tredje"?)
Vi hittade aldrig poolen, men jag hittade ett solarium som jag kände in. Det var absolut inte det nyaste solariet jag sett, men det var iaf ett solarium.
`

Drack 100% syra.

Sen bar det av mot Scandinavium och där frestades våra biljetter bort. Ena sekunden var dom i Frests hand och andra sekunden var dom inte där. Om det var vinet som slarvade bort dom eller om någon ryckte dom ur handen på henne vet vi inte riktigt, men det spelade ingen roll där och då. Det enda som gjorde det var att vi INTE hade biljetter, 20 minuter innan spelningen (som var slutsåld) folk började gå in, sjungandes på Håkanlåtar för fullan hals och där stod vi och började inse att tåget var på väg utan oss.
Vad göra? Vad göra?

Vi gav upp lite och halsade vin ur flaskan samtidigt som vi började kika efter biljettförsäljare utanför. Inte en endast en såg vi. O stackars Frest började bli förtvivlad o känna skam (som Malou hade uttryckt det) och det hela var ju ett misstag så jag hade ju liksom inget att vara arg över. Efter att ha gett upp i ungefär 15 sekunder och börjat planera världens största fylla som skulle äga rum, om det nu var så att vi inte skulle komma in. Sen insåg vi att kära nån, vi får ju gå genom eld för det här, vi ska in. 

Vi ringde upp killen vi köpt biljetterna av och eftersom han tydligen är världens bästa människa så såg han till att maila över biljetterna till min mail på typ en sekund. Och sen gällde det att vara snabb. hinna in på Scandinavium innan våra första biljetter gjorde det. Utan skrivare och allra, allra sist i kön. 

Vi rusade in på Scandinaviums biljettkontor och där råkade ytterligare en av världens bästa människor sitta som skrev ut biljetterna på en sekund och sen slussade oss förbi kön, till gästentrén för att där snabbt scanna av våra biljetter. Tyvärr så var en av dom redan använd...

(Kände ni in cliffhangern?) som jag sa tidigare så var det här en av världens bästa personer vi hade att göra med. (Till saken hör att hon inte ens behövde gjort det här., Vi hade köpt biljetterna på Blocket, hon borde hatat oss.) Men ändå så sprang hon land och rike runt och jag o Frest stod bredvid som två fågelholkar och liksom hejjade på. 
Hon pratade lite med vakten och sen sa hon "välkomna in" och vi kastade oss runt halsen på henne och sa tusen ggr till henne (och varandra) hur mycket vi älskade varandra och Håkan och henne och ja, kära nån. 

Vi missade inte en endaste sekund tack vare henne. Och jag tror vi uppskattade konserten mycket mycket mer tack vare hela grejjen. 

Det var iaf riktigt bra och Håkan sa "Känn in" det var det bästa av allt. Efter det sa jag "Å. Herre. Gud." ungefär tvåtusen ggr. 

   
Så här såg det ut när jag o frest trodde att det var slut och vi var på väg mot utgångarna. Vi fick stanna, ta upp kameran och njuta av vi två, 17 år. Lite dåligt ljud på min iphone. Men ändå. Känn in!

---

Tidernas längst inlägg. Efter Håkan råkade vi hamna på ett så himla flott ställe där ett glas vin kostade 129 kronor. Han avskydde oss lite, han som serverade oss. Vi var inte fina nog tror jag han tänkte. Det tyckte vi va gött så vi dricksade utav bara fan, så han skulle få sig en liten chock.

Sen gick vi på dancing dingos och sen Sticky. Här nånstans mötte vi upp Alexander och hans vän Jocke. Sen dansade vi till Håkan och sånt där hela natten, jag stack lite tidigare för jag insåg att all energi tog slut, så det blev mcd och sen sängen.


Det blev söndag morgon och Göteborg var strålande vackert. Det kändes som hela stan varit uppslukad i den Hellströmska verkligheten hela natten och att den nu började födas på nytt. Som att hela Göteborg vaknade helt snurrigt och tänkte "vad fan hände. Var det inte 1999 nyss"

---

Nu är jag i Uppsala igen och det var en strålande vacker helg. Jag måste fasen sova snart.

Datorn håller på att packa ihop. Vissa bokstäver funkar inte altid, så jag har inte fått en hjäntumör om det är svårt att förstå vad jag menar.

Helg sen i torsdags! Det började med ett kärt återseende av Linn (Som jag väljer att inte lägga upp några bilder på, för då blir det ett jäkla hallå om att dom ska bort.) Matte, Eric, Challe och Macke gjorde Linköping jävligt osäkert.


Sen tillbringade jag hela härliga fredagen med Linn. Kollade igenom hela I Anneli lite lätt under dagen, körde bil och åt skaldjurspasta i Bösebo.
¨
Sen blev det lördag, men det måste nog få bli ett alldeles eget inlägg.

Är det inte konstigt att ge fem plus till en skiva, som man i nästa mening menar att man är besviken på titelapåret? Ska inte femmor ges till det allra, allra bästa. Inget tvivel liksom. Det som är topclass! som Rebecka skulle sagt.

Lördagen börjar strålande. Upp halv sex ute i Bösebo, tog mammas nya bil (för att göra en lång historia kort) till Mjölby för frukost. Mamma sov som en stock. Det är inte många gånger, ska jag säga, som jag har haft så bra tillfälle att ge igen på tidigt slammer i köket.
så många gånger jag vaknat vid sju på morgonen av Liite för hög volym på radion och lovat mig själv att ta min revanch så fort tillfälle ges. Ändå tassar på på tå genom lägenheten och inser att av förmodligen är världens (alltså världens) snällaste människa.

dagen har redan börjat leverera! Utan att ta tid lyckades jag få det perfekta frukostägget och när jag skulle kliva på tåget i Mjölby så rullade det in precis samtidigt som jag kom gåendes. Jag behövde inte ändra tempo en endaste gång förrän jag satte mig i sätet. Det är timing!
det var även håkan som var svaret på correns såndär musikfråga. (jag chansar alltid på Håkan innan jag ens läst frågan, så man kan säga att jag tog det på sex poäng, istället för fem.) precis innan jag skulle gå till tåget så spelades han även på radio och jag känner mig så jävla aktuell som ska på spelningen ikväll.

bäst har jag det alldeles precis just nu, med allt framför mig. Hade jag varit i ett timglas så är jag mitt emellan de två bägarna just nu!
Nu kör vi!

Man kan klaga hur mycket man vill på Boxholm (om man kommer därifrån. Gör man det, och är från en annan kommun så är det inte okej) Men vissa saker får hjärtat lite extra varmt när det gäller min lilla lilla hemkommun.

• Att killarna på pizzerian har stenkoll på vad man gillar för nåt "men byt ut skinkan mot svamp då, du gillar ju svamp Ellen"
• Att taxichaufförerna vet vart alla bor och håller sig uppdaterade på när folk flyttar... Det räcker alltså att säga vem man ska till. Inte var.
• Det underbara i somras då jag var hemma hos Jonas (aka Tysken) och behövde lift ner till samhället och Jonas öppnar dörren, stannar första bästa bil, känner självklart personen i bilen, som ger mig lift.
• inte en endaste en låser dörren. (detta betyder inte att det är fritt fram att åka dit o tömma varje kåk på värdesaker. Så fort det hänt något så är det alltid någon som lagt märke till en obehörig i byn
• tiden står stilla. Folk tror fortfarande att jag pluggar i Malmö (vilket jag gjorde för fyra år sen) och att min syster jobbar i Tyskland (hon kom till Sverige igen 1998)
• alla dessa fantastiska smeknamn. Ronny bula, cp-matte, skrot, Stefan yret, Håkan med ögat, sungam (läs det baklänges), tysken, äckel-Eddie, Martin "no friends", Mange hunna (boxholmska för "hunden"), bulli, storis, proppmätt, Kalle inkast (heter egentligen Johan?) och greken (som kallas så fö att hans föräldrar ha ett vitt hus med en blå dörr) jag kommer säkert på fler med tiden. Men en stackare kallas tydligen för regnmätarn, för att han har sånt underbett. Haha.

nu ringer strax linn mig och med lite tur ska hon med ut ikväll! Underbart!
nu väntar världens bästa helg! Puss

Titt på fan, nu börjar färgen fastna. Gå inte i taken nu kära medmänniskor det är bara olika färger av hud och tyg på bilden. Inte nästan ett sköte eller ett par för smala ben.

Det är något visst med att sola solarium, det ger mig sån höstfeeling. Man kommer utifrån regn och rusk och får tas med någon dålig radiokanal likt RixFM och sen ligger man där o göttar sig i ungefär tjugo minuter.

---

Imorgon åker jag till Linköping för att hinna gå ut en sväng innan helgen bjuder på Göteborg. Jag tror det här kommer bli så jävla bra dagar!

Jag har inget kaffe hemma. Av samma anledning som tidigare inlägg, jag är aldrig hemma.
Jag inser först när det inte finns kaffe i närheten hur sjukt beroende jag är av det. Den där första (och oftast dagens enda) kopp på morgonen. Nu när klockan är efter lunch och jag ännu inte har fått något kaffe så känns huvudet tungt, humöret grinigt och det känns fortfarande som tidig, tidig morgon.

Huvudvärken är värst. Man känner liksom på den att det inte hjälper med vare sig ipren eller mycket vätska och vila. det är bara kaffet som får bort det där gnagandet, ganska långt in i huvudet strax ovanför öronen.

Jag ska strax iväg och sola, då ska jag kösta på mej en köpp.
Annars har jag packat fyra flyttkartonger med grejjer här hemma. Inser ganska direkt att jag lär ju få packa upp allt flera gånger om här, då det är två månader kvar tills lägenheten är uppsagd. Nåja.

Sen har jag även bokat hotell åt mig och Frest i Göteborg. I Gårda. En härlig film visar hur det ser ut här: http://www.gbgco.se/media/hotels/20070910_spar/ Förstår ni vad gött. Pool, bastu, hotellfrukost. Jag kommer inte våga dricka en droppe i rädsla för att bli så bakfull så jag inte upskattar frukosten.

Hejpåetttag.

Idag var jag lite förvånad att jag vaknade redan klockan åtta. Men tänkte att det var väl för att jag hade varit så duktig och ställt om klockan, så klockan var ju faktiskt egentligen nio.

Tog morgonen i lugnan ro. Åkte mot Stockholm för att jobba 12-17. Tyckte att det var liiite lustigt att hela centralstationen missat att ställa om klockan, då varenda klockjävel visade kvart över tolv. "Dom om någon borde ju vara noga med det där med tidsomställningen" tänkte jag.

Lunkade vidare mot jobbet, "vad fint med mycket tid till kaffe, frukost o cigg innan jobbet" tänkte jag och passerade ytterligare några klockor som visade kvart över tolv. Idoiter, konstaterade jag.

Vem var idioten? Jo min iphone som valt att ställa tillbaka tiden två (!?) timmar natten till idag (måndag) hur fan tänkte den? Eftersom jag ställt om den en så låg jag en hel timma efter resten av befolkningen och stormade in på jobbet "VAD ÄR KLOCKEN EGENTLINGEN??" Jo du Ellen, du började för tjugo minuter sen.

Jag var tydligen inte ensam i Sverige visade Aftonbladet senare. Som tur var gjorde det ingen större skada på jobbet, dock kunde jag ju glömma min långa härliga frukost. Det blev en pizzaslize dränkt i bea, ståendes vid glassdisken. Kaffe har jag inte hunnit dricka än.

Nåja, dagen gick fort iaf. Sen tog jag en öl med Daniel (eller okejdå, två öl) och nu sitter jag återigen i Uppsala och skriver dagbok och bloggar samtidigt. Multitasking.

Imorgon är det jobb igen, sen är jag ledig onsdag. Sen då? Sen blir det Göteborg och Håkan på Scandinavium. Alltså jag säger bara det, fy fan.
Jag ska alltid köpa biljetter till Håkans spelningar, för det blir ju VARENDA gång så att jag sitter i sista sekunden och letar ihjäl mig över blocket för att jag inser att jag inte vill missa en endaste sekund av honom. Och det blir ju så himla mycket dyrare, oftast.

Nu har vi iaf ståplats och det ska bli så jävla, jävla fint.

Nog om detta. nu ska jag snartt sova, så ska jag ha dubbelt så fin morgon imorgon istället!

Söndagen kom som ett brev p posten, en timma tidigare skulle man väl kunna säga.
jag åt frukost, kollade på Bumbibjörnarna och gjorde mig i ordning för dagen.

Åkte ut till SIckla och våldgästade hemma hos Sofia och Joel.
Jag, Sofia, Pernilla och Jenny gick på världens mysigaste café nere vid vattnet och sen en runda på "stan" och inhandlade lite olika saker.

Hem igen och laddade för hemma-spa. Jag skrubbade mig med bodyscrub så jag har träningsvärk i skrubbarmen idag.





Bastubad.


Ansiktsmask.

Sen åt vi midda på vapiano och jag blev så. Jävla. Mätt. Helt galet, jag ville kasta upp över hela bordet. vet inte riktigt vad som hände där. Åkte iaf till Uppsala i samma veva och  nu ska jag snart till Stockholm igen för jobb.

Fin helg!

Lördagen började ganska segt och vid tretiden var jag redo att resa mig ur sängen. Pratade längelänge med Cissi och det är så satans skönt att ventilera problem ibland, inse att man inte är ensam i världen om visa intryck o sånt där.

Jag åkte till Karlaplan och mötte upp Sofia, pernilla och Jenny. Vi åkte till Sofias butik i gamla stan och där var dom så rara och bjöd på bubbel. Asti, så himla gott!




Vi dansade till julmusik, lekte med dockor och klädde ut oss. Helt normalt.



Såhär leker vi förresten med dockor. The Human Centipede.



Sen åkte vi till Odenplan för att gå på biljardstället där, men vi kom inte in. Vakten tyckte nog inte vi dög. Så vi satte oss på en Irländsk pub istället. Där nånstans åkte jag mot sängen istället. Sjukt skönt!

Helgen var fantastiskt fin!

Hela helgen var jag kattvakt åt den här sköningen

Pip, var namnet.

Amanda kom och hets-sminkade mig till en död prat i fredags och vi begav oss till Garlic and Shots. Då såg vi ut såhär:

Det här var den sämsta bilden jag kunde hitta. men den är så rolig för ni förstår väl alla alla att jag verkligen inte är kortare än amanda? Jag med mina 179,5 cm hukar mig endast, för att inte alltid vara längst i världen. Det syns tycker jag, att jag inte är gjord för att inte vara längst.


Amanda hittade en katt inne på tunnelbanan. Folk tittade snett på oss och trodde nog att den hörde till utklädnaden.


Såhär såg jag ut. Det var en kille som trodde vi var helt vanliga fans till nåt band, Ghosts. Så stötte vi ihop med fyra 16-17åringar och en kille blev så rädd för Amanda att han stod o ropade från ett hörn "Är du gast eller människa" Självklart gjorde han sig nog bara till för den söta tjejen som var med. Men det var ändå så fint med ungdomar. "Var rädda om varandra nu" ropade jag efter dom, då tänkte jag inte ens på hur jag såg ut. Jag ville nog mest att dom skulle fortsätta vara så oförstörda och alltid vara påväg till Donken för att äta glass en lördag runt midnatt.


Ungefär såhär såg Amanda ut. Det här var innan hon råkade kissa på sjalen hon har runt halsen. Sen bar hon runt den och en stulen mintgrön filt i en påse hela kvällen. vad filten kommer ifrån är hemskt oklart.

---

 Vi gick på Kellys och sen hemmåt. Fredagen var över runt fyratiden.