Kapten Hellström
Då hade man sett mannen igen då. Svettigare än någonsin tidigare (nackdelen var att det var inomhus, Håkan är alltid bäst utomhus, då blir man inte så satans varm) och lika långt fram som vanligt så avnjöts en tvåtimmarskonsert. Ny låtlista och tack gode gud för vissa gamla godingar.
Det värsta jag vet är när man knappt hinner höra sista tonen på konserten innan frågan kommer: "Vad tyckte du, Ellen?!" Kära hjärtanes, låt mig smälta och bearbeta det här i minst en dag!
Jag orkade inte ens med krogen efter konserten, eftersom att Håkan åt upp all energi jag hade, så nu är jag hemma hos Frest, medans hon o Drömmen gör Örebro osäkert. Den här känslan är så fin! Tömd på energi, men ändå för klar i sinnet för att sova, utanför rullar det förbi en bil då och då och annars är det alldeles tyst. Jag skulle döda för en klapp på kinden nu. En hand på magen och ett fint andetag i örat.
Bilder från konserten kommer, tro mig!
