BortsprungenKatt

Jag gillar inte riktigt den här Håkan-utvecklingen som small till i Sverige i ungefär samma veva som han fyllde Ullevi första gången. Konstigt nog. Jag som alltid varit manisk med Håkan och älskat att han är populär och överallt. 

Förmodligen går det hand i hand med att det helt plötsligt är prick omöjligt att få biljetter för att se honom live. Jag trodde först det var exklusivt för Ullevi, men när till och med Cloetta Center sålde slut på typ 6 minuter (ett cloetta center som ekade halvtomt när han spelade där 2013) 

 

 

Och jag har ju sett honom, ett 30-tal gånger så det är väl egentligen snarare så att de som inte sett honom bör få förtur, men det suger lite ändå. 

 

Där emot var det väldigt skönt att se honom i Skavlan, för inne i Håkan verkar det ju inte som att någonting har förändrats. Han visar fortfarande samma ödmjuka, lite vimsiga framton till all hysteri. 

Inatt drömde jag förresten att Håkan dog, jag reagerade genom att panikskratta och sen ringa Drömmen. Förmodligen ungefär som jag kommer reagera när det är dags på riktigt, om jag nu lever själv så länge. Håkan känns ju som att han är kapabel att bli över 100.