Löparskor

Eftersom att jag ska springa den här tusans milen i juni (i freakinfukking New York. Ingen som missat) så investerade jag i ett par löparskor. Christian bestie Rickard jobbar på Löplabbet så det var bara dit och inhandla. 
 
 
Idag har jag premiärsprungit i dom. Det var över en vecka sen jag köpte dom, men då hade jag så ont i benhinnorna att jag fick ont bara jag sprang på bandet i butiken. Jag vet att det inte är något farligt och så, men med tanke på att jag under dessa två månader sprungit mer än jag sammanlagt gjort i hela mitt liv så valde jag att vila tills idag. 
 
Så jag var taggad till tänderna när rätt strumpor och skor snörades på. 
Döbra skor! Sen att jag inte kommer mer än typ 4 - 4.5 km innan jag måste stanna och gå för jag är precis färdig är ju en annan sak, med tanke på att det är en mil jag ska springa. Men det är iaf bra mycket längre än vad jag kom i början. Men alltså en himla mil, kommer det nånsin gå det? 
 

Kommentarer
Postat av: Carro

Bra jobbat!!! En mil är ju bara dubbelt så långt. Behöver vi stanna och hyperventilera halvvägs så får det väl vara så. Det där löser sig. Sen är ju frågan om vi fixar det på 75 minuter... Den som lever får se.

2015-02-04 @ 08:02:24

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0