Fredagen den tjugoförsta februari

Hej hej!
 
Till idag har jag beställt vårt boarn. Det skulle passa bra, för På Spåret är slut för säsongen och jag jobbar ändå min sista dag så i eftermiddag kan jag gärna leverera bebis så jag har något att göra. 

Än är det inte jättemycket som tyder på att hen kommer ut idag, förutom en natt med förvärkar så jag knappt sovit, men de är som bortblåsta nu på morgonen och jag gissar att Elton sover som en stock för det var nog rätt jobbigt där inne i natt. Det var iaf jobbigt här på utsidan att SÅJÄVLAFORT jag somnat vakna av en värk som man inser ska bli tiotusen gånger värre, fast det redan gör ont som sjutton. 
Jag somnade iaf mellan ett och fem vilket var skönt för först trodde jag inte jag skulle få en endaste blund. 
 
Nu har jag till o med fått ok från försäkringskassan, jag får vara föräldraledig. Tackarrrrr. Listerna är på plats i barnrummet, så nu börjar verkligen väntan här. 
Var ju hos barnmorskan igår och hon låter så himla överpepp på att bebisen kommer exakt när som. Så jäkla onödigt egentligen, det kan ju lika gärna gå över tiden två veckor och då ska jag alltså gå här och hoppas varje sekund bara för att hon sagt "ååååååååååååååå, vad långt ner den är nu" "Du får tid för igångsättning men det tror jag verrrrrrrkligen inte ni behöver oroa er för. Vi ses nog inget mer innan bebisen är ute." Och när vi gick tjoade hon glatt "LYCKA TILL!" Och jag spyr ju lite över det där för den kommer när den kommer. Samma när folk säger "åååå, vad magen sjunkit nu kommer den när som" För det är ju faktiskt så, att oavsett hur det går (alltså om det blir igångsättning eller ej) så kommer den ju faktiskt jäkligt snart. Och vi kanske kan lämna det där. Tack för mig, tack.
 
 
(Ps. kommer jag in, fortfarande uppenbart gravid, på mitt kontor så är kommentarer som "Ingen bebis än?" ganska onödiga också, uppenbarligen har den ju inte kommit eftersom att jag är flodhäststor och dessutom befinner mig på jobbet och inte på BB. ds.) (Inget ni som tidigare varit gravida behöver höra igen gissar jag. Det här känns nog igen.) 
(ps2. Ovanstående regler gäller endast barnmorskor och flyktigt bekanta. Ni vänner/familj får såklart fråga och heja hur mycket ni vill, er gillar jag ju på riktigt. ds) 
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0