Hur mycket man hinner.
Barnet sover i sin säng, det är ju lite det han gör nu för tiden. Inte nattetid, då ligger han sprattlandes bredvid mig. Vi började prova på minifom igår för han är så spänd i magen hör man när allaalla pysar liksom tvingar sig ut. Så inatt låg han spratlandes och pysandes. Det var mysigt.
Tänk om han inte fattar att luften ska ut, att han försöker hålla kvar allt för det känns otäckt. Vi funderade på detta igår, hur fan ska han veta att han ska fisa liksom? Instinkt? hoppas!
Iaf så är det sjukt hur snabbt man kan göra saker. Jag kan tillexempel städa hela badrummet på ungefär 2,5 minuter. Självklart inte grovrengjort med respektabelt. Jag hinner bädda sängen även om jag börjar i samma sekund som jag hör att han börjar vakna till och slänga i en tvätt gårså snabbt att jag ibland inte minns om jag gjort det eller inte.
Jag tänker alltid att guuud vad han sovit länge nu för jag har hunnit sminka mig, betala alla räkningar, blogga och fota mig i webcam. Ändå visar klockan att det bara gått 12 minuter.
Idag ska jag och Elton till Mjölby. Jag ska till mvc och kolla så allt ligger rätt efter förlossningen. Det tror jag att det gör, känner mig nämligen precis som tidigare. Förutom att jag märkt att min gångstil förändras, jag kan liksom inte riktigt sätta ihop benen lika mycket som vanligt för det tar emot i bäckenet, det känns liksom som att man får tvinga ihop benen eller gå som en cowboy. Kan va aktuellt att ta upp det idag. Så får det bli.
MEN mitt hår. Måste snyggas till, jag fick presentkort hos frisören när jag fyllde. Ska nyttja snarast. Ibland tror jag helt ärligt att mitt hår på sidorna gick av under förlossningen, att jag liksom "gnuggade" huvudet så mycket i bädden när det gjorde ont att det gick av. För det spretar och står och är kortare på sidorna.
Nåja, nu ska jag gå o kolla så att Elton verkligen är vid liv. Han har ju sovit herregud i 25 minuter.
Kommentarer
Trackback
