BortsprungenKatt

Det var jävlar vad jag svär. Både i tal och skrift. Hur ska det här sluta ?

Sen sist har vi köpt ett hus på Bjälbovägen, kollat på fångarna på fortet och sovit.

Nu är Christian ute och springer och jag ska snart kila iväg och köpa frukostbröd.

Träningsvärken då? Inte jättefarligt än, men jag känner ju att det kommer komma under dagen. Rumpan och benen är alldeles möra så fort jag rör lite på mig.
Ujuj, men det var gött faktiskt att köra ett pass, nu är liksom det värsta över.

Allt för nu. Ni får en gammal favoritbild på Christian. Kan va kul!