Snerikes.
Studentlivet är i full gång. Det faktum att jag hade med en skiva skogaholmslimpa med svettig ost på, som jag snott av Krillan, som matlåda i måndags förstärker liksom hela fattighetskänslan.
Jag har 3000 kvar av csn efter alla räkningar. Vilket kanske inte är världens sämsta utgångsläge, men det ska jag fan tacka min hýra på 1700 för.
Igår när jag peppade utgång och ringde Anna så är det så fantastiskt att bara få ett "Ja, för fan. Vi gört" som svar. Då blir man tusen ggr mer peppad. Det fanns ju så mycket att fira, det var sol och vi visste att vi skulle få csn när klockan slog midnatt.
Det var bara att köra all in. Och det gjorde vi. Jävlar, vad vi körde all in. Dock tappade jag bort båda Anna och Simon samma sekund som vi äntrade stället, men jag träffade folk jag inte ens visste pluggar här och dansade till fyra Håkan-låtar alldeles själv. FYRA stycken, förstår ni hur extas jag var? Eller jag dansade inte själv, jag hittade två riktiga poppsnörs-killar som också kunde det där snabba till Kom igen Lena. Alltså det var så bra musik där nere så jag stod hellre där och dansade själv än att följa med Anna o Simon upp till R&B-golvet. (Fan vad det suger när man har så olika musiksmak.) Jag hittade dom ju till slut.
Sen gick Anna och Simon hem. Det gjorde inte jag. Av någon anledning ville jag vara kvar själv och dricka rom o cola som smakade vanilj-skit. Eftersom det var vanilj-rom.
Jag stod o kelade med en killes dreads ett tag. Jag vet inte vad det är med mig och dreads. Alltid, alltid, alltid ska jag lukta och klappa och känna och pilla. Det är ju för fan skitäckligt.
Nu ska jag kolla på lost, och peppa för kvällen, för idag är det fest igen!
Förresten spelar Oskar Linnros på en nation här på lördag, komma o kolla?
