Snart morgon! :)
Fick ett hett tips av Sofia, medaljongsjukan. Googlade lite bilder och även om jag inte har så stora utslag så ser det ändå ut att kunna vara samma. Men utslagen är verkligen inte centimeterstora. snarare knottbetts-stora. Jakten efter min diagnos fortsätter.
Snart ska jag sova, för hur underbart är det inte att ligga ner? Och hur underbart är det inte att när man sen vaknar så är det morgon! Och en ny jävla dag. Kan låta äckligt livspepp, men just nu trivs jag som fasen.
Så här gissar jag att min morgondag ser ut: Vaknar vid halv sex, äter frukost och gör mig lärar-fin för att sen cykla i tidig morgon till stationen (Min enda sorg är att morgonpasset inte börjat sända så tidigt) Gissar att jag möter Kristian vid stationen och att vi tar oss igenom färden till vallentuna genom att spela angry birds eller andra iq-befriade spel på min underbara iphone. (Vem var jag egentligen innan den kom i min ägo?)
Sen gå förbi Statoil för att snyta mig på deras toa (detta har jag gjort varenda morgon hittills, och dom måste ju fundera så på om jag bor hos någon hane och därför väljer att morgon-tömma mig hos dom. Jag hade tänkt så iaf, även om jag nu bara snyter mig)
Sen upp till skolan och leka lärare hela långa dagen, tills jag får åka hem, och förhoppningsvis spela iphone-spel hela vägen hem också. Eller det kommer jag nog göra oavsett om Kristian är med eller inte.
Jag måste sluta svära! Måste, måste, måste! Jag gör det i varannan mening till eleverna och fy fan, vad det låter illa. men dom ramlar ur mig bara. "Är ni klara med arbetet redan? Jävlar. Vad duktigt!"
Idag satt jag med på lärarnas konferens där de diskuterade relevanta saker som att om vi tyckte att dagordningen var upplagd okej, eller om vi skulle börja med punkten som nu låg sist, eller inte. (Okejdå, lite prat om elever med dold identitet, om vissa behöver sav eller inte. Men ändå. Att prata om hur dagordningen ska se ut på mötet?)
Men onej, nu blev det sådär mycket text igen. Godnatt, istället!
Snart ska jag sova, för hur underbart är det inte att ligga ner? Och hur underbart är det inte att när man sen vaknar så är det morgon! Och en ny jävla dag. Kan låta äckligt livspepp, men just nu trivs jag som fasen.
Så här gissar jag att min morgondag ser ut: Vaknar vid halv sex, äter frukost och gör mig lärar-fin för att sen cykla i tidig morgon till stationen (Min enda sorg är att morgonpasset inte börjat sända så tidigt) Gissar att jag möter Kristian vid stationen och att vi tar oss igenom färden till vallentuna genom att spela angry birds eller andra iq-befriade spel på min underbara iphone. (Vem var jag egentligen innan den kom i min ägo?)
Sen gå förbi Statoil för att snyta mig på deras toa (detta har jag gjort varenda morgon hittills, och dom måste ju fundera så på om jag bor hos någon hane och därför väljer att morgon-tömma mig hos dom. Jag hade tänkt så iaf, även om jag nu bara snyter mig)
Sen upp till skolan och leka lärare hela långa dagen, tills jag får åka hem, och förhoppningsvis spela iphone-spel hela vägen hem också. Eller det kommer jag nog göra oavsett om Kristian är med eller inte.
Jag måste sluta svära! Måste, måste, måste! Jag gör det i varannan mening till eleverna och fy fan, vad det låter illa. men dom ramlar ur mig bara. "Är ni klara med arbetet redan? Jävlar. Vad duktigt!"
Idag satt jag med på lärarnas konferens där de diskuterade relevanta saker som att om vi tyckte att dagordningen var upplagd okej, eller om vi skulle börja med punkten som nu låg sist, eller inte. (Okejdå, lite prat om elever med dold identitet, om vissa behöver sav eller inte. Men ändå. Att prata om hur dagordningen ska se ut på mötet?)
Men onej, nu blev det sådär mycket text igen. Godnatt, istället!
Kommentarer
Trackback
