BortsprungenKatt

Jag ger upp på den här dagen. Det är helt enkelt en skitdag och jag är tvungen att grina lite för jag tycker jag har det så eländigt. Och det är sjukt att jag har blivit en sån känslomänniska. Jag brukade var hård som sten men nu för tiden så gråter jag lite hur som helst. Och när som helst.

Tror att mycket som hänt den här sommaren tagit lite hårdare på mig än vad jag trott. Sen blir jag less på folk som säger en sak och gör en annan. Finns det värre? För att älta vidare så har jag även tappat den sista tron jag hade på det manliga släktet. Gett upp bara, helt enkelt.

Jag vill leva ensam i en stuga i en skog utan en endaste jävla människa i närheten resten av livet. Så känns det just nu.
Inte ens Håkan hjälper idag, eller iofs har jag inte försökt. Men jag vill inte lyssna på honom när jag är ledsen över något, då kommer det bli en massa dåligt relaterat till låtarna och hur skulle det se ut?

Fan nu kom det en ny gråtvåg här och det handlar nog mest om att jag är bakfull och övertrött. Och jävligt, jävligt eländig och ensam just i detta nu.

Jag ger mig in i Lost-världen igen för att tänka på annat.