Genomrutten.
På tåget från jobbet och hemmet satt jag först o pratade med Frest. Vi talade sönder fula tribal-tatueringar och överanslyserade människor på Facebook så mycket att jag fick ett fint leende av söta killen mittimot. (jag sammansätter hellre än att chansa på en särskrivning)
jag och Frest avslutade samtalet, söta killen gick av och jag satt kvar själv och fibblade med min iphone, som alltid.
lukten av människa låg över mig då jag noterat att jag satt sätet framför en hederlig uteliggare. Ni vet den där lukten av använd, gammal människa. Inte direkt svett eller smuts utan bara jävligt otvättad.
jag är känslig mot lukter och eftersom en förkylning ligger över mig sen månader tillbaka så var det en liten pina varje gång jag var tvungen Att snora till. Dra in lukten i näsan, för att inte snors ner allt och alla. Blä!
så kände jag helt plötsligt en knack på axeln. Ignorerade. En knack till och jag vände mig om irriterat, övertygad om att jag skulle mötas av en skitig tiggehand eller nån fylle-kommentar.
mannen bakom mig sträckte fram något och det var inte förrän efter jag snäst av honom som jag såg att det var en inplastad förpackning med näsdukar.
jag känner mig så jävla genomrutten. Genomrutten, fördomsfull och äckligt fin i kanten.
fy fan vad jag skäms över mig själv. Sån här får jag aldrig mer vara!
jag och Frest avslutade samtalet, söta killen gick av och jag satt kvar själv och fibblade med min iphone, som alltid.
lukten av människa låg över mig då jag noterat att jag satt sätet framför en hederlig uteliggare. Ni vet den där lukten av använd, gammal människa. Inte direkt svett eller smuts utan bara jävligt otvättad.
jag är känslig mot lukter och eftersom en förkylning ligger över mig sen månader tillbaka så var det en liten pina varje gång jag var tvungen Att snora till. Dra in lukten i näsan, för att inte snors ner allt och alla. Blä!
så kände jag helt plötsligt en knack på axeln. Ignorerade. En knack till och jag vände mig om irriterat, övertygad om att jag skulle mötas av en skitig tiggehand eller nån fylle-kommentar.
mannen bakom mig sträckte fram något och det var inte förrän efter jag snäst av honom som jag såg att det var en inplastad förpackning med näsdukar.
jag känner mig så jävla genomrutten. Genomrutten, fördomsfull och äckligt fin i kanten.
fy fan vad jag skäms över mig själv. Sån här får jag aldrig mer vara!
Kommentarer
Trackback
