Wallmans.

Igår var vi på Wallmans dinnershow och det var ett himla ös! Jag var tvungen att gå lite, lite innan det var slut. Men det var ös så länge jag var kvar iaf!
Och sen blev det fel i planeringen, så jag gick tillbaka till Dippan och då hade mammi o sis fått en flaska champagne från nåt bord och påstod att det var min förtjänst. Jomantackar! Eller man varsågodar får man väl säga.

Jag tror inte det var min förtjänst, kände inte igen en enda hane vid bordet.


Här är det Elvis.
Den mörka killen var griiim på dans o en annan herre sjöng så man tappade andan lite.
Alla var iofs görduktiga.

Nu ska jag snart hoppa i min nya skidjacka och ge mig iväg i backarn. Får små, små glädjeexplotioner när jag tänker på det. ÅÅÅÅ, vad roligt!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0