Är det en vanlig dag?

Vi väldig många tillfällen så är jag väldigt likt ett barn. Otålig, envis och allt det där som ni säkert känner till som stämmer överens med min personlighet.
Så även när det gäller födelsedagar.

Innan jag slog upp ögonen i morse (och det här är, hemskt nog, helt sant) så började jag nynna "Är det en vanlig dag? Är det en vanlig dag? nej det är ingen vanlig dag, för det är MIN födelsedag., HURRA HURRA HURRA" Jag liksom väckte mig själv med sång, och jag vaknade med precis den där känslan man hade som liten när man fyllde år (Eller som jag har haft de senaste 25 åren, om sanningen ska fram)

Nu ska jag till skolan och jag ska berätta för alla jag möter att jag fyller år!

Skål!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0