BortsprungenKatt

Jag tog cykeln upp till Elin, men facebooks information om att det var 95% chans att jag skulle bli full så gick jag ut ganska hårt. Kollade på idol, drack några öl och åkte sedan mot stan. Jag och Elin.

En pub i lokalen som tidigare var Bokia? Det har hänt grejer! Dom behöver bara lite grädde och farinsocker i sitt utbud för att jag ska komma tillbaka igen.

Vi gick till kinesen. Satt och pratade med något som verkligen såg ut som en tvätt-äkta volvo-raggare. Kepsen, snusen, fula jeansen, "hur tänkte du nu"-skorna, allt fanns där.

Dennis, en kompis till Elin, var så full att han knappt kunde stå upp, men det rörde inte vakten i ryggen. Dom skulle släppa in djur om dom kunde, det fanns ju typ två gäster på stället. Att jag erbjöd garderobs-personalen en euro istället för tjugo kronor gick också hem. "in bara in, fler folk. En till" verkade snurra i huvudet på honom.

Vi lämnade kinesen. Gick till vattenhålet (jag trodde hela tiden Elin menade Hålet i väggen - vilket är fyllemat-stället. Så jag sa hela tiden "INTE ÄN") På vattenhålet var det full rulle, femtio spänn i inträde till o med. Stället går nog runt!

Nåja på Vattenhålet träffade jag gamla bekanta likt David Gustafsson. Och hur tänkte han när det första han sa var "Du är lika smal än" våra högstadieår såg ut som följande: "JÄVLA ANOREXIAFALL" "JÄVLA POLAAACK" haha, vi satt hon rektorn vid flera tillfällen. Vad ville han att jag skulle svara? "Ja, och du är fortfarande polack"

Vi köpte nötter på vattenhålet, ingen ville smaka mina nötter. Jag bjöd alla. Jo, förresten en dam ville ha. Hon blev min stora favorit den kvällen och så fort vi sågs så kramades vi. Bara sådär. Som att vi inte hade setts på flera år, vilket vi iofs inte har. Vi har aldrig setts.

Sen tvingade jag Elin att bjuda på en flaska vin och en öppen dörr för efterfest. Vilken härlig blandning. Jag, Alex, Elin och Roger(?). Vem var han, Elin svara på det. Han var ju görgammal och jag förstod ingenting. Hur kom  han med? Haha. Sen bytte jag och Alexander skor. Sådär som indieungarna gör. Så jag hade en så himla fint sliten svart converse-sko på ena foten och min egna vita converse-sko på andra. Idag är jag så himla glad att vi bytte tillbaka innan det var dags för hemgång.

Sen har jag lite ont i magen, för ovädret på Sicilien som håller på o tar en massa liv. Carro och Gustaf är där. Och vi får inte tag på nån av dom. Men det går nog bra det där, så säger vi här hemma jag och mamma. "Dom har nog bara ingen mottagning"