Dan före dopparedan?
Jag har lite svårt att varva ner efter jobbet, som så många gånger innan. Sen är jag alldeles uppspelt över morgondagen och räknar mina drickspengar om och om igen för att det känns helt galet mycket när man har kontanter. Och jag som är van att klara mig på mindre än inget kan knappt förstå att jag nu har över tusen kronor som jag bara kan spendera! Jisses. O allt jag vet att jag behöver är en mascara. Sen ska jag jobba igen på måndag och då får man nya pengar, fantastiskt upplägg det här med dricks.
Imorgon då. Jag är spänd av förväntan, det ska bli en sjuhelvetes dag. Upp halv tio, frukost och sen möta Cissi utanför Åhléns (Om hon inte är galet bakfull, men då skjuter jag henne bara lite lätt) sen handla, fika, spendera. 13.44. sätter jag mig på tåget till Avesta för att kyssa världens finaste hane om och om igen. Mer kär nu än någonsin känns det som, fantastikst!
Sen vet jag inte riktigt vad som bjuds, det talas om fiske och det går väl bra kan jag känna. Bara jag slipper röra djuren (masken, fisken) så ska jag nog kunna dra upp några fula fiskar.
Näe, nu ska jag försöka krypa till sängs, ledsen att det inte blir några bilder. Men Jens tog med den braiga datorn till Anton, och jag har tappat min kamera-kabel, tydligen. Men håll till godo, det kommer. Tids nog.
(Järvsö, för fan. jag vill dit. Tro mig Kristin. Jag vill, vill, vill. Men det har bara inte passat, jag är inte van att behöva jobba. :)
Kommentarer
Trackback
