Du kanske tycker jag verkar borta i tanken.
Hur bra var det inte att Håkan sjöng Minnen av aprilhimlen? Det är den bästa någonsin och live slår den allt och alla.
"O om vi ses igen, låtsas inte som om du var en vän. För jag hade ingen alls när du var populär och överallt"
Jag saknade Ramlar, Hurricane Gilbert och Nu kan du få mig så lätt/Det är så jag säger det. Men jag får väl nöja mig med att jag sett dom låtarna så många gånger. Roligare med otippade låtval!
Jag o frestelsen stod så långt fram vi kunde komma och störde oss på fjortisar som inte ens kunde dom allra vanligaste låtarna, men ändå envisades med att stå tryckta mot kravallstaketet. Dom var säkert bara kära i nån Håkanist och låtsades att dom gillade Kapten Hellström, fast dom uppenbarligen aldrig ens hört "Kom igen Lena!"
Men helgen har varit den roigaste någonsin, eller iaf på så sjukt länge. Hur många underbara människor finns det inte? Jag har träffat hur många som helst och blir lika berörd varje gång.
Jag gillar att jag skrev ett inlägg i bloggen den 23e augusti ..typ sekunden innan jag följde med Eileen ut på kellys för att sen träffa Jens och alla alla för första gången. Hur tänkte jag nu, ska jag bli så kär så jag knappt vet vad jag heter, precis som jag skrev, eller hur tänkte vi? Det verkar inte bättre.
